Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räner m. m. ha där i ungefär lika hög grad som de enskilda
förkastningarna medverkat till den nutida landskulpturen. Inom det
nordöstra Mälareområdet har härigenom uppstått en så ytterligt
invecklad orografi, att densamma ej ens i sina hufvuddrag torde vara
möjlig att klarlägga, förrän man med stöd af vida detaljrikare kartor än
de nu tillgängliga kan utföra omsorgsfulla studier i naturen.
Vid redogörelsen för de större förkastningarna göres början med
de sydligaste, och fortskrider beskrifningen från väster mot öster.
Namnen ha valts såvidt möjligt efter de sjöar, som ha förkastningarna
att tacka för sin uppkomst, eljest efter närbelägna mera bekanta orter.
i. Förkastningen Tisaren—
På de tvenne nämnda sjöarnes sydsida reser sig en brant
bergvägg, utgörande det kvarstående partiet af berggrunden, medan
sjö-bottnarne och mellanliggande slätt utgöra det sjunkna.
Nedanstående siffror angifva någorlunda förkastningskrönets höjd
ö. h. 1 å den c. 40 km. långa sträckan Tisaren och Tisnaren.
Ortnamn: N. Nyckelhult. SV om Skåle. Vredstorp. Sörbergstorp. Nyttorp. Ekgöl. Tolstorp. Gudmundstorp.
Höjda. h. im. : 187 191 134 105 101 19a 91 116
Vid förkastningsbasen äga vi följande höjduppgifter, hvilka kunna
tjäna till jämförelse.
Ortnamn: Tisaren. Skogasjön. Sottern. Erefven. ölångsjön. ö. Hviten.
Hojd ö. h. i tn. 99 64 71 67 58 64
Genom jämförelse mellan dessa bägge talserier erhålles en
föreställning om förkastningens minimala språnghöjd, ty mindre än den
nutida skillnaden mellan krönet och basen af forkastningsplanet kan
den icke vara. Språnghöjden har sannolikt varit störst i väster
vid Tisaren (minimum 90 m.), därefter blifvit allt mindre mot öster
(minimum resp. 50, 32 och 25 m., det sista vid Brefven) och
sedan ånyo tilltagit (minimum resp. 33 och 52 m.). Till dessa
approximativa tal böra naturligtvis läggas några meter för sjöarnes
djup samt för de lösa jordlagren; för de senare dock ganska litet,
då hällar öfverallt sticka upp. Efter här angifna metod, som dock
på grund af de tillgängliga uppgifternas ofullständighet lämnat
endast helt ungefarliga resultat, kan otvifvelaktigt förkastningarnes
tektonik, sådan den nu ter sig, ganska noggrant utredas. Detta
1 Det är tyvärr mycket sällan som topografiska eller geologiska kartläggare inom
dessa trakter mätt höjden af kullames krön. Mestadels ha de följt vägar eller i bästa
fall skogsstigar, hvilka vanligen framgå i dälderna. Äfven af denna anledning blifva nedan
anförda siffror oftast för låga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
