Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifvits. Det synes kunna ifrågasättas, huruvida icke dessa tvenne
linjer sammanhänga och förbindelsen mellan dem markeras af de höjder,
som resa sig på västra sidan af Lofon, söder om Tappströmssundet
på Ekerön samt möjligen mellan Sturehof och Salem (här framgår
emellertid äfven en rullstensås). Då jag icke varit i tillfälle att
i faltet tillräckligt noga undersöka sistnämnda trakt, har jag icke
vägat utlägga denna å kartorna jämförelsevis föga framträdande
för-bindelselinje.
Här och hvar torde på större eller mindre sträckor framgå i
norr och söder förlöpande sprickor, som genom erosion vidgats samt
gifvit upphof till sjöar och dalgångar, men utmed hvilka ingen
påvisbar förskjutning af berglagren ägt rum. Å sid. 87 och å fig. 29
ha tvenne exempel härpå anförts, och många flera kunna nämnas,
hvilket dock skulle leda oss så långt in i topografiska detaljer, att
ramen af denna mera öfversiktliga framställning1 öfverskredes.
Äfven i andra riktningar än de nu berörda äro iakttagna
sprickbildningar, som ha inflytande på orografiens detaljer. Ju längre mot
söder man når, desto allmännare tyckas de uppträda; sid. 72 är ett
system af sådana omtaladt och genom en kartbild (fig. 11) åskådliggjordt.
En ingående beskrifning af alla dessa spricksystem, hvilkas
uppkomst torde kunna sättas i samband med spänningarna vid de
större massförskjutningar, som förkastningarna åstadkommo i
jordskorpan, är det ej möjligt att lämna, innan noggrannare och
detaljrikare kartor blifvit utarbetade, men redan nu synes ytterst
sannolikt, att ursprungliga floderosionsdalar, förkastningar och utmed
sprickor eroderade dalar äro de tre faktorer, som framkallat här
behandlade trakters otaliga ojämnheter i berggrunden.
C. Tiden fSr de stora erosionsdalarnes och fOrkastningarnas uppkomst.
Under hvilken geologisk tidrymd de ofvan omtalade ojämnheterna
i urbergsytan inom Mälaretrakterna ha uppkommit, är en fråga som
kan synas nästan omöjlig att noggrannare besvara, enär här be-
1 I ett föredrag inför Geol. Fören. den 7 april 1898, hvilket jag dessvärre ej var
i tillfälle att åhöra, har J. G. Andersson redogjort för sina studier öfver
Hjilmaretrak-tens förkastningar. Enligt det korta referatet i Förhandlingarna representeras de
N—S-liga här af »blott en eller möjligen tvenne mot norr konvergerande spricklinjer, som
markera gränsen mellan silurslätten och urbergshöjden i väster (Kilsbergen)». Den senare
ligger utanför det område, som utgör föremål för min undersökning. A. antager samma
hufvudlinjer för de O—V-liga förkastningarna som jag. Geol. Fören. Förh. 20 (1898’,
sid. 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
