Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteraturen eller naturen studera, förefaller det mig, som om något
samband mellan den nutida topografien och diabasgångarne
knappast kunde påvisas i Mälaretrakterna. Ha dislokationer ägt rum i
följd af diabasens uppbrott, torde de blifvit i allt väsentligt
utplånade redan innan de nuvarande terrängformerna danades.
Ej heller synes bergarternas strykning inom det af mig
undersökta området ha utöfvat något inflytande vare sig på de större
dalames eller förkastningarnas förlopp. Mångenstädes öfverensstämma
visserligen dalarnes riktning och strykningen, men på kanske ännu
flera ställen är motsatsen fallet. Inom mindre bäcken har
däremot olika hårdhet hos bergarten möjligen kunnat föranleda, att
deras form påverkats af strykningsriktningen. Något exempel härpå
är jag dock ej i tillfälle att åberopa.
Ännu ett skäl, som motsäger antagandet af hög geologisk ålder,
t. ex. senpaleozoisk, för de dislokationer, som nu framträda i
Mälare-trakternas orografi, torde vara, att lagerstörningar af sådan natur som
de beskrifna forkastningarne i stort sedt väl fa anses som
ytfeno-men. På något tusental meters djup taga massförskjutningarna,
tack vare det inflytande trycket utöfvar på bergarterna, andra
former. Det är emellertid till fullo bevisadt, att mycket mäktiga
lagerserier efter den senpaleozoiska tiden borteroderats, och jämväl i
betraktande häraf synes det ytterst osannolikt, att under så lång tid
som den sålunda ifrågasatta ytformer af några tiotal meters djup
skulle kunnat bibehålla sig.
D. Istidens inflytande på ytformernas utbildning*
Ehuru, som nyss nämndes, landisen i Mälaretrakterna enligt
min uppfattning utbredt sig öfver ett område, inom hvilket
berggrundens skulptur i hufvuddragen var densamma som den nuvarande,
så ha dock verkningarne af den kolossala isbetäckningen och det efter
dess afsmältande inbrytande hafvet ingalunda varit ringa utan tvärtom
kraftigt medverkat till uppkomsten af de nuvarande geografiska
förhållandena i Sverige.
Den sekulära vittringen. Innan jag redogör för isens inflytande,
må några ord nämnas om betydelsen af den före istiden
försiggångna »sekulära förvittringen», hvilken flere forskare, framför allt
A. G. Nathorst,1 tillmätt en mycket stor betydelse för uppkomsten
1 Jfr citaten sid. 51 samt samme förf:s En ny teori om de svenska
klippbäcke-nas uppkomst, Geol. För. Förh. 9 (1887), sid. 221.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
