Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terräng såsom inom Mälaretrakterna äro däremot de påvisbara
spåren af iserosion vida svagare. Orsakerna härtill äro tvenne: dels
har nämligen isen mestadels där afsatt så stora massor sediment, att
detaljerna i berggrundens utseende sällan kunnat fastställas, dels är
den eroderande kraften hos isen utan tvifvel så mycket försvagad
inom en sådan terräng, att det är omtvistligt, huruvida den
verkligen har förmått att utgräfva några bäcken. Jag känner icke ett
enda säkert exempel därpå, men det synes mig ingalunda osanno-
Fig. 24. Profil genom en rullstensås vid Blacksta i Södermanland visande dennas
form. Efter fot. af förf.
likt, att inom flera sjöbäcken, särskildt i de stora dalgångarnc, en sä
stor dfverfördjupning af den gamla erosionsdalen ägt rum% att ett
grundt, verkligt klippbäcken uppstått.
Att iserosionen skapat de för vårt urbergsområde sä
karakteristiska afrundade kullarne och hällarne, är ett af gammalt kändt
faktum. Då så är, framställer sig frågan: har iserosion haft någon större
betydelse för afnötandet af de branta, mot norr riktade väggar, som
finnas utmed förkastningarna? Sä synes knappast vara förhållandet,
1901, sid. 169 o. f. — En intressant framställning af dessa frågor har sedermera
H. Reusch lämnat i uppsatsen Vore dale og fjelde. Naturen 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
