Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het inom Mälaretrakterna, men att döma af iakttagelser i lergrafvai
och på andra ställen, där skärningar åstadkommits i samband med
grundläggningsarbeten och dylikt, torde kunna antagas, att densamma
kan uppgå till två à tre tiotal meter eller kanske ändå mera, i all
synnerhet inom stora områden af den egentliga Mälaredaien. På detta sätt
ha inom låglandet de ursprungliga terrängformerna delvis blifvit
bok-stafligen dränkta i lera. Till betydelsen häraf för sjöbildningen
återkomma vi senare.
2. Den nutida orografien.
Ehuru det ofvan sagda torde ganska åskådligt belysa min
uppfattning af Mälaredalens orografiska egendomligheter, synes mig
dock en kort öfversikt af desamma här vara på sin plats. Då sjöar
och vattendrag äro de kanske mest framträdande dragen såväl i
naturen som ä kartan, må först en öfversikt af deras fördelning och
beskaffenhet lämnas och därefter öfriga geografiska hufvudformer
omtalas.
A. Sjöar.
Mälaretrakternas talrika sjöar äro, såsom G. De Geer 1 påpekar,
ingalunda likformigt fördelade inom området. »Hvad som genast
faller i ögonen», säger han med hänvisning till en i hans arbete
ingående karta, »är huruledes omedelbart norr om de stora
längdsprickorna de sjunkna bergplattornas mellersta, mest insänkta delar
utgöra de samlingsbäcken, som numera upptagas af Mälarens och
Hjälmarens vidsträckta vattenytor. Påfallande är äfven, att utom
dessa stora öfversvämmade slätter eller slättsjöar inom det mest
sänkta området insjöar nästan alldeles saknas. I skarpaste
motsättning härtill står det betydande antal, i hvilket vanliga, smärre
insjöar uppträda inom de icke sänkta områdena rundt omkring
Mälaredaien eller på de sänkta plattornas norra, högre belägna delar. * De
Geer söker förklara denna olikhet därmed, »att de forna bäddar af
Mälaresandsten och siluriska lager, som öfvertäckte trakten, då
ifrågavarande sprickbildningar och sänkningar inträdde, blifvit under vida
längre tid bevarade från förstöring inom de sänkta områdena än
utom desamma». På grund häraf skulle det underliggande
urberget ej hunnit att utskulpteras så fullständigt i dälderna som inom
1 v Stockholm , anf. st. sid. lo i sep.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
