Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppstått. Ser man på de allmänna dräningsförhållandena, tyckes
så flerstädes ha skett, men några afgörande bevis, att någon sjö
härstädes bildats sålunda, kan jag ej anföra. Däremot gifva de
geologiska kartbladen otvetydigt vid handen, att lösa jordlager
mångenstädes uppdämt delar af vattenerosionsdalarne och att härigenom
sjöar uppstått. Att i hvarje fall säkert ange dämningsorsaken är
ytterst svårt. Jag vågar därför ej uppdela denna sjötyp i olika,
härpå grundade underafdelningar, utan anför endast några exempel
Fig. 29, Näshultasjön och trakten däromkring.
Sjön har ursprungligen bildats utmed den stora förkastningen fTTTTT) 2 (sid. 81), och möjligen framgår
cn mindre sådan på Barröns norra sida. De topografiska såväl som de geologiska kartorna visa, att
ett system af smärre dalar ( ) genomdraga området. I dessa ligga de flesta smärre sjöame, och i
dem rinna sträck vis de nutida vattendragen.
på typen i dess helhet. Vi ha förut (sid. 59) lärt känna Sillen,
Klemmingen och Bjelken (sid. 108), troligen höra äfven Dunkern,
Misteln och Kyrksjön (sid. 73) hit, och därjämte finnas otaliga smärre
sjöar af denna typ, hvilken är rikt representerad jämväl i andra
delar af landet.
d. Dislocerade floddalssjoar. Ett hufvudsyfte med denna uppsats
har varit att visa, hurusom kombinationen af floddalar och
dislokationer skapat den för Mälaretrakterna så karakteristiska land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
