Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En sådan användning af badstugan torde ännu allt emellanåt
förekomma. Men dess användning till ångbad kan anses nu hafva
fullständigt upphört. I de finska bygderna i Sverige och Norge
förekommer den dock stundom, likasom förhållandet är i Finland.
Till och med i Abo finnes ännu en sådan primitiv badstuga med
rökugn, som flitigt användes.
* *
*
Badstugan försvinner emellertid icke på samma gång som
bad-stugubaden upphöra, utan den har, som vi veta, hållit sig mycket
längre och förekommer ännu i våra dagar på många håll ganska
allmänt. Detta beror därpå, att den redan tidigt också användes för
andra ändamål än bad, nämligen till , och det är i denna
egenskap den så länge räddat sin tillvaro.
I Norge och norra delarna af Sverige användes badstugan
nästan uteslutande att torka kornet, stundom också att torka malt,
något som omtalas redan hos Broman. Vid sin redogörelse för hur
mältningen bör tillgå, säger denne sålunda, att man måste laga att
maltet, när det blifvit mältadt, strax kommer att torkas, endera på
kölnan (hvarom nedan), som fast bättre är, eller på badstu gulafv en,
hvarvid bör noga tillses, att maltet ingalunda lägges så tjockt, att
det surnar, vidare att man eldar ugnen så varm som möjligt med
al- eller björkved, att röken utsläppes genom gluggarne, att
maltet sedan väl efterses och omrores på lafven, och att man söker
hålla så jämn värme som möjligt, tills maltet är lagom torrt, hvilket
brukar vara förhållandet på femte eller sjätte dygnet.
I öfriga delar af Sverige användes badstugan mindre ofta till
torkning af korn, utan däremot mest för torkning af lin. I norra
delen af landet torkas detta på de flesta ställen ute i fria luften,
på gärdesgårdar eller dylikt, men längre söderut användes * bastun ».
Och detta har tydligen skett också redan för lång tid tillbaka. I
Kristoffers landslag (Bygninga B .35) stadgas sålunda böter för den
bonde, som * hengir liin eller hampo a wgn eller hiella, tænder eld j
wghn eller a golf och gaar bort », om det därigenom uppstår eldsvåda.
Från midten af 1700-talet höra vi af Linné, att badstugan för
detta senare ändamål fanns kvar och användes i Skåne. I sin
skånska resa omtalar han, att » brottstufvor, uti hvilka landtmannen
torkar, bryter, skäktar och häcklar sitt lin och hampa, i Skåne på
de flesta ställen funnos byggda långt från gårdarne, emedan vådeld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0192.html
