Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sällskapets fonder, till ett sammanlagdt belopp af i 640000 kr.,
beslöt då, att fartygsbefalhafvaren skulle intaga denna ställning. Den
vetenskapliga ledaren, professor Gregory, drog sig med anledning däraf
tillbaka, och i sista stund engagerades en yngre kraft. Den
vetenskaplige staben utgöres af 5 personer, en biolog, en botanist, en
fysiker och astronom, en läkare (äfven zoolog) och en geolog, hvarjämte
fartygets officerare öfvats i metoderna för meteorologiska, magnetiska,
hydrografiska m. fl. observationer. I Tyskland har man emellertid
gifvit rätt skarpt uttryck åt sina tvifvel om ändamålsenligheten af
nu nämnda anordningar. Det är väl dock att hoppas, att dessa
farhågor ej skola besannas. Ännu ha emellertid ej så detaljerade
uppgifter ingått, att om de hittills uppnådda resultaten kan sägas mera
än att expeditionen blifvit ledd med mycken energi och kraft.
Discovery nådde den 15 augusti Madeira, fortsatte rakt söderut
ungefär utmed 20° v. 1. i närheten af Afrikas västra kust till ekvatorn,
styrde sedan mot sydväst in mot Brasilien men ändrade under c. 150 s.
br. kursen till sydost, besökte Trinidad den 13 september, anlöpte Kap
den 3 oktober och gjorde därefter en lång seglats i OSO-Iig riktning
förbi Kerguelen till trakterna söder om Australien, där man den 17
november i ett 4 200 meter djupt haf mötte den antarktiska isen.
Vid något öfver 62° s. br. vände man mot nordost, för att gå till
Lyttelton på Nya Zeeland, där förråden skulle kompletteras, innan
den egentliga antarktiska kampanjen tog sin början. Den nu nämnda
stora afvägen från den rakaste leden skedde i hydrografiskt syfte.
Från Lyttelton utgick Discovery med 50 man ombord, full proviant
för 2 år och 9 månader, 350 ton kol och 23 ostsibiriska draghundar.
Julaftonen 1901 lämnades den sista hamnen, Port Chalmer, på Xya
Zeeland. — Expeditionens program var då, i korthet sagdt, att följa
den af Ross upptäckta antarktiska stora isbarriären utmed
Victoria-land och närliggande områden, öfvervintra på lämplig plats och
utföra de undersökningar, hvartill omständigheterna kunde föranleda.
Öfverhufvud hade chefen stor handlingsfrihet; särskild vikt synes man
vilja lägga på rent geografiska forskningar, ägnade att komplettera
kartbilden.
Man nöjde sig emellertid i England ej med utsändandet af
detta fartyg. Följande i någon mån den gamla åsikten, att sa
vanskliga färder som antarktiska forskningsresor borde försiggå med
tvenne fartyg, satte sig Geografiska sällskapets ledande krafter snart
nog i gång för anskaffande af de 360 000 kr., som erfordrades för
anskaffandet af ett tender- och hjälpfartyg, hvilket på vissa öfverens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
