Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exporthamnar. Celébes och alla de holländska kolonierna
producerade tillsammans under det rika kaffeåret 1892 icke mindre än 68
millioner kilogram. 1
Till Malajska arkipelagen i vidsträckt mening hör äfven ett
annat produktionsområde för kaffe, nämligen den forna spanska
besittningen Filippinerna, numera som bekant tillhörande Förenta
Staterna. Från ön Luzon kommer det s. k. manilakaffet, företrädesvis
exporteradt från hamnarna Cavité och Batangas; sämre är kaffet
från ön Mindanao.
2) Den andra stora produktionsorten for kaffe i Ostindien har
åtminstone intill 1880-talet varit ön Ceylon, där år 1719 det första
kaffeplantage anlades af holländarne, icke utan svårigheter, då den
därvarande hufvudbefolkningen, singhaleserna, icke kunde eller ville
låta sig användas som arbetare. Icke heller vann det på västkustens
lågland odlade kaffet någon egentlig trefnad, beroende på det
oerhörda monsunregnets ogynnsamma inflytande (Colombo har 2 240
mm:s årlig nederbörd). Först sedan England 1796 kommit i
besittning af de holländska kolonierna på Ceylon samt 1815 eröfrat
det inre höglandet med dess gamla singhalesiska furstestad Kandy,
höjdes här kaffekulturen på nytt. Ar 1825 anlade guvernören Sir
Edvard Barnes den första kaffeplantagen på Ceylons högplatå i
närheten af Peradenia; han visade, att både markens beskaffenhet och
klimatet därstädes voro utomordentligt gynnsamma för kaffeodling.
Ceylons inre högland, öfverallt omgifvet af lågslätter, är till större
delen en kristallinisk urbergsplatå (gneisplatå) af 1 000—2 000 meters
höjd, på enstaka ställen genombruten af granit, trakyt och basalt.
Till urskogarna på denna bergplatå strömmade nu en mängd
kaffeodlare, som på fa år nedhöggo, afröjde och svedjade stora skogsområden
samt förvandlade dem till kaffeplantager. Enligt Häckels skildring 2
utrotades skogarna på de branta bergsluttningarna ofta på det sätt,
att de öfversta raderna af de uråldriga trädstammarna fälldes med
yxa och störtades öfver de närmast nedanför stående träden, hvilka
man uthuggit på ena sidan. Trycket af dessa väldiga, genom
kläng-växter tätt förenade trädmassor fällde äfven skogen nedanför, så att
hela massan som en lavin rasade utför sluttningen ända till
dalbottnen. Därpå tändes eld på hela den sålunda nedgjorda urskogen,
och på detta sätt vanns en synnerligen fruktbar mark för de nya
1 Jämf. de statistiska uppgifterna för kaffeodlingen hos A. Scobel, Geographisches
Handbuch zu Andrees Hand-Atlas, 41te Aufl., Bielefeld-Leipzig 1902.
* Ernst Häckel, Indiska dagar (öfvers. af Stuxberg), Göteborg 1891.
Ymer içoj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
