Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligheten dess prägel, i hvad mån odlingens utbredning och karaktär
är beroende af geologiska och klimatiska faktorer, undersöka i hvad
mån den olika folktätheten och bebyggelsens olika karaktär,
samfärdseln och handelsvägarnas olika sträckning äro beroende af
fysiskt-geografiska förhållanden o. s. v.
Låtom oss antaga det i och för sig omöjliga, att en sådan
geografisk undersökning af ett visst land kunde göras med ett
fullkomligt riktigt värdesättande af alla nu för tiden samverkande
geologiska, klimatologiska och biologiska faktorer. Skulle man därigenom
ha vunnit en fullständig insikt i de skildrade företeelsernas orsaker?
Alldeles icke. Tvärtom skulle en ofantlig mängd geografiska
företeelser förblifva oförklarade. Af två områden med samma klimat,
jordmån och andra betingelser skulle man måhända finna det ena
täckt af väldiga skogar, under det att det andra vore en öde hed,
i det ena vore kanske hvarje tumsbredd upptagen af odlingar, under
det att det andra vore stepp; man skulle förvånas öfver hvarför
samfärdseln på ett håll valt en lång och besvärlig omväg, då den
kunnat använda en mycket bättre och kortare led o. s. v.
Och förklaringen till alla dessa företeelser skulle man finna först
då man vände sig med sina undersökningar till historien.
Ty det är på geografiens fält alldeles som på så många andra
vetenskapsområden, att en hel mängd af de fenomen, som möta
forskaren, alldeles icke kunna förklaras uteslutande ur nu fôr tiden
verkande faktorer, utan blott genom att taga hänsyn till de ifrågavarande
företeelsernas föregående historia. Växtbiologen nöjer sig sålunda
ej med att undersöka blott växternas nuvarande utbredning och
lifs-villkor. Ty han vet, att växtvärldens nuvarande karaktär beror ej
blott af nu verkande klimatiska och andra faktorer. Granens och
bokens utbredning i Skandinavien beror sålunda till en del på att de
så jämförelsevis sent invandrat och därför ännu ej hunnit eröfra den
ställning, som de eljest skulle intaga. Och Brasiliens
camposvegc-tation kan lika litet som växtvärlden på ett öländskt alfvar förklaras
blott ur nutida förhållanden. Botaniken kan ej undvara
växtpalä-ontologien, och växtvärldens historia är för växtbiologen lika viktig
att känna som växternas nutida utbredning och lifsvillkor.
För geografen ställer sig saken ungefär på samma sätt.
Olikheter i t. ex. skogens utbredning, för hvilka han ej i nutida
förhållanden kunde finna någon förklaring, kunna vid en historisk
undersökning visa sig bero på olikheter i äldre tiders skogsskötsel,
svedjande och betning, handelsvägarnas riktning visa sig vara resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
