Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i det att en enskild man, som önskar förblifva okänd, ställde den
ifrågavarande summan till regeringens förfogande, hvilken åter
öfverlämnade den till en kommission bestående af Uppsala
universitets rektor, professor O. Hammarsten, dess räntmästare E.
Gyllen-swärd samt professor Hildebrandsson, hvilken sistnämnde äfven
förordnades till svensk ledamot i den blifvande stationens styrelse.
Från fransk sida utnämndes herr Teisserenc de Bort och från dansk
direktör Paulsen till ledamöter i denna styrelse.
I oktober möttes Teisserenc de Bort och Hildebrandsson i
Malmö, hvarvid planen för det blifvande arbetet uppgjordes. På grund
af den i Danmark utbrutna ministerkrisen vågade Paulsen icke deltaga
i detta sammanträde, då han under dåvarande förhållanden ej kunde
garantera Danmarks deltagande i företaget. Danmarks bidrag
inflöt emellertid dels genom statsbidrag, dels genom enskildas
frikostighet.
Den 4 maj 1902 var saken såvidt ordnad, att styrelsen kunde
samlas i Viborg för att besluta om plats för stationen och om
åtgärder för dess upprättande. På Hildebrandssons anmodan hade vice
direktören för Danska meteorologiska institutet, den sedermera
af-lidne, framstående, meteorologen kapten G. Rung, på 12 kartor, en
för hvar månad, inritat banorna för alla de barometerminima, som
under 10 år passerat öfver Danmark. Det visade sig, att dessa lågo
sammanträngda öfver mellersta och norra Jutland. Det var således
till denna trakt, som stationen borde förläggas. Paulsen, som berest
denna del af landet under ett par veckor för att utse lämplig plats,
medförde en inbjudning från hofjägmästaren Aage Krabbe, ägare till
det i Danmarks historia berömda slottet Hald, omkring en mil söder
om Viborg, att anlägga stationen på den till slottet hörande
hedmarken. Efter besök på platsen mottogs anbudet med tacksamhet. Söder
om Viborg sträcker sig en lång, smal dalgång med flera små sjöar,
hvilka genom en liten, mot nordost flytande å utfalla i Randers fjord.
Denna dalgång är berömd för sin egendomliga naturskönhet, med
de vackra sjöarna kantade af bördiga falt och ståtliga bokskogar.
Vid den sydligaste af dessa sjöar ligger Halds slott. Går man uppför
de branta, skogklädda backarna, som begränsa dalen, så befinner
man sig på en ofantlig slätt med fri utsikt åt alla håll ända till
horisonten. I öster om dalen sträcka sig bördiga slätter, erinrande
om Skånes, bort mot Kattegatt, och i väster utbreda sig de ofantliga
hedarna ända till Nordsjön. Vid sydvästra änden af Halds sjö slutar
heden tvärt med en liten kulle, Qvindhöi, och därstädes blef sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
