- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
352

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som kringvreds med ett urverk, och på hvilken häfstänger försedda
med spetsar ritade kurvor, hvilka angåfvo förändringarna i
lufttryck, temperatur och fuktighet. Barometern utgjordes helt enkelt
af ett s. k. Bourdons rör; termometern var en metalltermometer,
bestående af två tunna lameller af stål och messing, sammanlödda
med hvarandra och bildande en del af en cirkelperiferi;
hygrometern bestod af en tunn knippa långt hår. Några apparater voro
äfven försedda med anemometrar af olika konstruktioner, men dessa
observationer voro af flera skäl mindre värdefulla. Då instrumenten
stego eller föllo, så höjde och sänkte sig äfven häfstängerna, och
då cylindern kringvreds af urverket inuti densamma, så ritade
spetsarna kurvorna på det sotade kopparblecket (fig. 5). Då instrumentet
kom ned, öfvergöts kopparblecket med fernissa, och då denna
torkat, var sotet fixeradt på plåten. För säkerhets skull voro
spetsarna ihåliga och fyllda med svafvelsyra, som etsade kurvorna
i kopparblecket, hvilket kom väl till pass, då instrumentet råkade
falla i vattnet, så att sotet afspolades, eller då en alltför
renlighets-älskande fru, som hittade instrumentet, var så snäll att väl aftvätta
sotet, innan hon återsände apparaten till stationen. Det hände
naturligtvis, att tråden brast, och då sjönko drakame med
instrumenten långsamt ned till marken, stundom flera mil bort. Vid
instrumentkorgen var emellertid, såsom vid dem, som buros af
ballons sondes, ett bref fäst, i hvilket upphittaren ombads att
mot ersättning återsända densamma till stationen. Detta hade till
följd, att endast några fl instrument förlorades. Ifvern hos
befolkningen att förtjäna belöningen var stundom alltför stor. Så
t. ex. fick en bondhustru i sin ifver att förskaffa sig »femman»
ena lillfingret tvärt afskuret, då hon ville medelst ett starkt grepp
i den släpande trådlinan fasthålla ett instrument, som med flera
förspända drakar i stark blåst susade förbi henne. Några af de
förlorade instrumenten hafva troligen hamnat på hafsbottnen, ty
under storm fördes de stundom af drakarne mycket långt. Ett
anträffades på Seeland och ett nära Stavanger i Norge.

På grund af hafvets närhet kunde man ej tillåta, att de ballons
sondes, som under hösten hvarannan dag och under vintern och
våren hvarje dag uppsändes, fingo gå huru långt som helst. Ett
litet väckareur medföljde, som efter en förut bestämd tid, 10—15
minuter, slet ett hål på pappersballongen, så att den tämligen hastigt
dalade ned. I alla fall nåddes höjder af 6—8 000 meter.

Drakarnes instrument med korg vägde omkring 3 kg. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free