Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårt vetande vunnit genom mikroskopet. På samma sätt som
förstoringsglaset visade oss förut okända, tallösa varelser med de
egendomligaste lifsbetingelser, hvilka ha inflytande till och med på vårt
eget dagliga välbefinnande, så har upptäckten af nya förhistoriska
perioder i människans historia öppnat en sådan mängd nya synpunkter,
att vår föreställning om kulturens och de sociala formernas
utveckling helt och hållet förändrats. Vidare har det visat sig, att
människan är en utomordentligt motståndskraftig varelse. I hjärtat af
Europa har hon en gång jagat mammut och noshörning och har
delat läger med grottbjömen. Dessa och andra diluvialtidens stora
djurarter ha utdött, men människan har segerrikt bestått i kampen,
och människoanden visserligen långsamt men oafbrutet fortskridit
till en allt högre kultur. Denna nya inblick i gångna tiders
förhållanden väckte i första hand sensation inom den lärda världen
men spred sig snart till allt vidare kretsar. Nu intresserar sig hela
den bildade mänskligheten för de undersökningar, som
sammanfattas under namnet antropologi.
Här må äfven i förbigående påpekas, att det var i norra
Europa som rika museer, ägnade åt människans fomhistoria, först
blefvo upprättade. Oaktadt häftig strid har det en gång gifna
uppslaget oafbrutet hållits vid full lifskraft.
Det är en hård lag, att långa årtionden måste förflyta innan
de enklaste sanningar bli erkända t. o. m. af vetenskapen. Åfven
de stora upptäckterna om människans utveckling under sten-,
brons-och järnålderns ansenliga kulturperioder ha först efter häftig kamp
fått en plats i det mänskliga vetandets skattkammare. Nu är det
visserligen själfklart, att icke blott norra utan hela Europa och cn
stor del af Asien ha genomkämpat dessa perioder, hvilka C. J.
Thomson först klart påvisade i Danmark, Sven Nilsson i Sverige
och G. F. Lisch i Mecklenburg.
Samtidigt med upptäckterna inom fornhistorien fick den af
Blumenbach grundlagda kraniologien ett nytt uppsving särskildt af
det nära till hands liggande sträfvandet att lära känna vår egen
härkomst och öfver hufvud taget Europas olika människoraser. Denna
del af antropologien har ännu i dag att kämpa med de största
svårigheter, hvilka ligga i själfva studieföremålet, den mänskliga
organismens egen natur. Svårigheterna äro så stora, att på sista
tiden t. o. m. män, af hvilka man kunde vänta större sakkunskap
om densamma, ha utslungat i världen bannstrålen: kraniologien
har råkat på afvägar, dess metod är ofullkomlig och resultaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
