Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mans vittnesmål, om sådana förekommit, ens kunde påräkna någon
resonans inom den bildade världen. Denna förvandling kan anses
fullbordad år 1842, dä Berzelius inför det tredje skandinaviska
naturforskaremötet föredrog sin lära om »skandinaviska vallens
höjning».
Året därpå, år 1843, framträdde A. E. Holmberg med andra
delen af sin »Bohusläns historia och beskrifning». Här fick man
å sid. 19 ff. läsa öfverraskande uppgifter, som må meddelas i
sammanhang:
»Att en landhöjning ägt rum och ännu i dag äger rum i Bohuslän,
kan omöjligen bestridas; men lika så visst är, att denna fortgår med olika
hastighet i olika delar af länet, och att stundom i en trakt en punkt
märkbart höjer sig öfver den andra.
Så försäkras af gamla personer stället, där Trgnebv kyrka står, hafva
höjt sig under deras tid, så att hon nu kan ses ifrån flera ställen,
därifrån hon i deras ungdom endast framskymtade med takåsen. Likaså
ligger V. om Hcde gästgifvaregård i Tanum ett berg, hvilket trovärdiga
personer påstå hafva märkbart höjt sig under den tid de minnas. Hvar
och en af dessa punkters uppskjutning går således hastigare än den
om-gifvande traktens, annars hade den naturligtvis ej kunnat iakttagas.
Men skären och stranden lämna säkrare bevis för en partiell
landhöjning, och ett förträffligt vattenmärke är vid Fjällbacka
i Q ville. — — När prästen Gudmunds skeppsbrott där timade, omkring
1532, lärer, om vi kunna tro traditionen, detta skär stått under vatten.
Kalm berättar oss, att han hört af en gubbe, att i dennes barndom,
omkring 1670, däraf synts blott så mycket att man därpå kunde ställa en
hatt; men att det 1742 stod en aln öfver vattenytan, hvilket ock Ödman
i förbigående omnämner. I år, den 5 april, afvägde på min begäran hr
fanjunkaren N. Ekstrand detsamma, då dess öfversta topp befanns nära 4
fot och 9 verktum öfver vattnets antagna medelhöjd, och dess areal ofvan
sistnämnda utgjorde 1701 kv.- alnar. Detta skär har således, hvad man
med visshet vet, höjt sig öfver 2 fot på ett århundrade, och, hvad man ej
har skäl att neka, öfver 3 fot på 3 sekler. Däremot har ingen af
skär-boarne hvarken själfva kunnat märka eller af sina fader hört omtalas
någon förändring i vattenytans förhållande till de öfriga kring
Gudmunds-skäret liggande klippor.»
Därpå omnämner H. bevis på relativt stillestånd från Stångenäs
och Tjörn, där ättekullar, som skattas till mer än tusen års ålder,
stå blott 10, ja 6 fot öfver nuvarande vattenrand. Emellan dessa
lokaler åter hafva klippor vid Gullholmcn betydligt höjt sig;
detsamma är fallet vid Marstrand \enligt vattenmärken, och »uti
Stig-fjorden har ett skär, Brunko, tillika med flera klippor i
mannaminne stigit i höjden».
För sistnämnda lokal inkom året därpå ett positivt och mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
