Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den vid Tegneby och Stenungssund, slutligen 1851 års jordskalf
samt de smärre dånen. Det behöfves icke mycken reflexion för att
finna, huru svaga dessa indicier äro. De tektoniska dragen —
förutsatt att de nu verkligen alla äro af endogent ursprung —
bevisa väl att trakten en gång varit utsatt för undeijordisk
hem-sökelse, men de säga oss ingalunda att denna hemsökelse alltjämt
fortgått och fortgår; på annat ställe har jag framhållit, att de af
utpräglade och täta spricklinjer genomdragna Mälarlandskapen
numera synas så godt som döda i endogent afseende.1 Man
behöf-ver blott resa till Bäckedalen i Dalsland för att finna petrografiska
rubbningar, mot hvilka oregelbundenheten i Tegneby-bergen synes
som en lek — men därifrån omtalas intet Tegneby-fenomen. H vad
slutligen angår 1851 års jordskalf, så är redan anmärkt att det efter
allt antagande haft sin härd annorstädes; och smådånen på platsen
kunna mycket väl hafva en yttre, mekanisk orsak.
Det finnes sålunda icke en enda faktisk omständighet, som
med någon som helst nödvändighet tvingar oss att söka
Tegneby-fenomenets nyckel i jordens inre. Däremot tala bestämda skäl,
som vi nu skola finna, emot en dylik lösning. Det skall nämligen
på äfgörande punkter visa sig, att fenomenet icke kan tolkas som
höjning af jordytan.
Jag fäster mig nu icke vid det förhållande, att
höjningshypo-tesen här och där tyckes komma i strid med sig själf, i det att
ställen skulle höjas i vägen för hvarandra;2 denna härfva vore
kanske icke alldeles omöjlig att reda. Ej heller kan man lägga
alltför mycken vikt vid de olika uppgifterna om Tegneby kyrkas växt,
ehuru det utan tvifvel, från höjningssynpunkt sedt, är något
misstänkt att hon från ett håll synes växa nära 6 gånger så hastigt
som från ett annat.3 Men vi kunna draga åt bevisningen
skarpare och säkrare i andra riktningar.
Om en landyta upplyftes nedifrån, så finnas känsligare och
på-passligare iakttagare än människorna, nämligen . Hvarje
förändring i lutningsvinkeln måste genast kännas af vattendragen
och inverka på deras erosion. Nu går en bäck omedelbart förbi
1 G. F. F. 1903, sid. 227.
- Ett exempel: i fallet n:o 39 bör A’-pimkten vid Anefors anses höjd, enär /•
punkterna Gustorp och Ileberg ligga i linje med hvarandra; men detta resultat
mot-säges i sin tur däraf, att Anefors ligger i vägen för utsikten mellan Tegneby och Stala.
•’ Sjöstedts uppgifter tyda på 70 cm. årlig förändring, uppgiften i n:o 19 på 12
cm., se ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
