- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
451

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ske på fältet, enär kartorna icke äga så fina detaljer —, har jag
utvalt några mera representativa och lätt tillgängliga fall till
undersökning. Såsom sådana lämpade sig bäst de isolerade
iakttagelserna på korta håll, där alltså Y borde vara lättast att säkert
identifiera. Därjämte har jag ansett mig böra taga särskild notis om
de siktlinjer som gifvit största förändringsresultat (n-.o 23 och 51),
såsom antagligen särskildt svårförklarliga ur deterrationssynpunkt.
Mina sista besök på fenomenets skådeplatser hafva ägnats åt dylika
rekognosceringar, och resultaten skola nu summariskt angifvas.

N:o 50 Askeröfallet (8/n IQ03). Längd A— 550, —V 300 m.

(stegning och uppskattning). Totaleffekt på Z 75 cm. (uppskattning),
antal år 27, årseffekt på Z 2,8 cm. Alltså totaleffekt på Y ggg X 75 =

och årseffekt 7,5 cm. Y befanns vara en låg, gräsbevuxen jordvall
på i—2 m. bredd, hvilande på en berghäll, emellan tvenne bergbranter;
strax därintill är numera genom klipphällen sprängdt ett aflopp för de
sanka markerna innanför åt Mellangärden till, men förut bildande vallen —
ursprungligen uppkastad som fördämning för en kvarndamm — ett slags
bro från det ena berget till det andra, en trafikförbindelse som äfven
flitigt begagnades. Numera gå kreatur omkring där om sommaren, och
en stig passerar tvärs öfver i närheten.

Detta fall visade sig således ligga utanför vårt egentliga ämne.
Någon deterration i vanlig mening kommer här icke i fråga, men den
angifna effekten är i alla fall lätt att förklara ur exogena
synpunkter; det är de många trampande fötter på vallen, i förening
med naturlig sättning under regn o. d., som höjt Askerö
Mellan-gård inför grannens ögon.

N:o 45 Långebyfallet (31/8 1903). Längd Ar-—Z 700 m., X—Y
300 m. (uppskattning). Totaleffekt på Z 2m., årseffekt (på25 år) 8cm. Alltså
effekten på Y (;1/7 häraf) 8à cm., resp. 3,4 cm. Y ligger högt uppe i
sluttningen af en större bergknalt och utgöres (för så vidt jag med
kompassen kunde inrikta siktet) af ett parti mer eller mindre starkt stupande
skikthufvuden, med ett af denudationen öppnadt gap emellan.

N:o 43 Kärrebergsfallet (10/12 19°3)- ^—Z (efter kartan) 900 m.,
A’—Y (stegning) 200 m. Effekten på Z antages vara 60 cm., pr år 12;
alltså effekten på Y (2/y) ’J,j, resp. cm. eller något mindre än en tum.
Y ligger på en skäligen platt, omkr. 100 m. bred berghäll, som står rätt
isolerad, infattad af två nedanför sammanlöpande åar. Gneisen synes här
horisontalt lagrad, men visade öfverallt i dagen de tydligaste spår af
förstöring; bergpannan var betäckt med grus, sammanhängande eller lösa
plattor, och däribland syntes fördjupningar efter afskalade och bortförda
kakor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free