Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordnade sedermera, att äfven i öfriga delar af Preussen liknande
förteckningar skulle uppgöras. I och för detta ändamål ha tills
vidare inom hvaije provins kringsändts tryckta formulär med
bestämda frågor, hvarefter sedan på grund af de ingångna svaren
undersökningar på stället verkställas af en fackman. Ifall man
möjligen äfven i Sverige skulle komma att efter landskap, län, härad
eller socken uppgöra liknande förteckningar öfver intressanta
landskap, jordformationer, växt- och djursamhällen samt botaniska och
zoologiska föremål, så vore det kanske lämpligt att, för erhållande
af noggranna upplysningar, först utsända dylika frågeformulär.1
Hvad beträffar kartläggningen af naturminnesmärken, så finnes
i Sverige åtskilligt gjordt i den vägen. Vattenfallskommitténs ofvan
omtalade publikation åtföljdes af en karta öfver svenska statens mera
betydande vattenfall och forsar. Vidare finnas på de geologiska
kartorna äfven inlagda jättegrytor, räfflor etc. Men för att fortgå på
denna väg måste äfven andra naturens märkvärdigheter inläggas på
generalstabskartor, geologiska kartor, skogskartor, turistkartor m. m.
Därefter kommer skyddet på ort och ställe, särskildt
komplice-radt på grund af äganderätten. Det bästa sättet är naturligtvis att
låta den hittillsvarande ägaren få behålla jordområdet och väcka
hans intresse för dess bevarande. Men om detta icke låter sig göra,
bör platsen inköpas eller åtminstone arrenderas af en förening, en
kommun eller af staten. Vidare måste man sörja för platsens
utstakande och tillsyn och äfven eventuellt för upprättandet af ett
verksamt skyddsvärn.
Fig. 7 visar ett exempel på huru ett sällsynt trädslag kan fredas,
utan att skogens ästetik lider. Genom de fyra skyddsstenarne vill
man särskildt vid skogsafverkning fästa uppmärksamhet på att trädet
icke far röras.
Vidare gäller det att sprida kännedomen om
naturminnesmärkena i skola och hem, inom föreningar och vidsträcktare kretsar.
Här i Linnés land ägnar man ju i skolorna särskild omsorg åt studiet
af botanik, och i flera skolor få barnen lära sig att plantera träd.
Men dessutom borde lärjungarne i folkskolor, flickskolor och högre
allmänna läroverk i Sverige såväl som i alla andra länder uppmanas
1 Då Kangl. humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala för flera ir sedan beslöt
att utgifva en beskrifning öfver Uppland, en historisk skildring af dess land och folk,
utsände äfven den tillsatta kommittén, som bestod af Th. Fries, K. Hildebrand och
R. Sernander, frågeformulär rörande förekomsten af vissa trädslag i vildt tillstånd (ek,
lind, alm, ask, lönn, vildapel).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
