Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fartyget på grund af tjocka måste ligga stilla och förtöja vid isflak. På
så sätt erhölls tvärs igenom den isförande polarströmmen ett snitt
företeende den karakteristiska skiktningen af två kalla vattenlager med
temperatur under o, åtskilda af ett mellanliggande lager vatten med positiva
temperaturgrader. Detta varma vattenlager går närmare ytan men blir
på samma gång mindre mäktigt ju längre man kommer från kusten. Af
den täthetsfördelning, som snittet ger vid handen, och af ytströmmens
hastighet mot söder kan man draga den slutsatsen, att äfven de undre
vattenlagren, åtminstone till öfver 250 meters djup, deltaga i rörelsen mot
söder. Härmed bekräftas således Ryders antagande, att polarströmmens
varma underlag kommer från norr.
Under Antarctics uppehåll i det inre af Frans Josefs fjord
verkställdes ett par lödningar. Af dessa framgår, att den synnerligt djupa
fjorden (öfver 94O m.) är fylld med mycket kallt vatten.
Observationerna den 13 aug. innerst i fjorden (2 7°i5’ v. 1.) gåfvo följande resultat:
djup tcinp. salthalt djup temp. salthal t
O + 4-28° 15•3 S °/oo IOO — 1.53° 33-62 %o
IO + 0.45 31.08 45O — O.80 34-70
28 — 1-37 32.52 634 — O.45 —
Syrehalten är å de stora fjorddjupen något nedsatt — till 31.5 % af
luftmängden à 708 meters djup (2 5°58’ v. 1.) — dock ej så mycket,
som man kunde vänta på grund däraf, att fjorden tyckes vara afstängd från
hafvet af en tröskel på mindre än 200 m. djup.
Under loppet af expeditionen utkastades från Antarctic 495
flask-poster, af hvilka 97 kommit till rätta. Mer än halfva antalet af de
återfunna äro utkastade i den ostgrönländska polarströmmen norr om Island.
Af dessa flaskposter framgår, att strömmen invid Grönlands kust har en
hastighet af minst 5’ (distansminuter) per dygn, längre från land
åtminstone 7’ och ute i iskanten minst 9’.
Såväl dessa hastigheter som öfriga genom flaskposterna erhållna
resultat visa god öfverensstämmelse med Mohns strömkarta. Å Nordsjön
tyckes dock cirkulationen, som i öfverensstämmelse med de förhärskande
vindarna vanligtvis försiggår i cyklonisk led, under sommaren 1899 haft
ett motsatt förlopp, antagligen beroende därpå, att Nordsjöns vindsystem då
var mera anticykloniskt.
Öfver hufvud taget hänvisar erfarenheten från Nordhafvet och
angränsande farvatten på vindarna såsom ytströmmarnas förnämsta orsak.
Mohns strömkarta är beräknad med hänsyn förnämligast till de
förhärskande vindarnas inflytande. Under Nansens nordpolsfärd öfverensstämde
resultaten af Frams drift, för de tre år denna varade, på i° när med
vindresultanten för samma tid. Nansen har visserligen, trots denna
öfverensstämmelse, ansett, att denna drift till större delen orsakats af andra
krafter än vindarna. De skäl Nansen anför till stöd för denna
uppfattning bemötas emellertid af författaren.
M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
