Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid utrustades en slädexpedition under ingeniör Brussnew (afgick
i februari 1903) för att undsätta såväl Birulja som v. Toll. Den förre
lyckades emellertid redan i december 1902 uppnå förbindelse med
bebyggda trakter, i det han, efter att den 4 december ha lämnat
Ny-sibirien, den 28 december nådde Kasatschje vid Janas mynning. Han
hade dessvärre ingenting hört af v. Toll och kunde endast meddela, att
hafvet mellan Nysibirien och Bennet land gick upp den 30 juli 1902.
Nu insåg man i Ryssland, att v. Tolls undsättning med största kraft
måste fullföljas, ty det var all sannolikhet för, att han tvungits att med
sina begränsade förråd öfvervintra på Bennet land. Utom Brussnews
nyss omtalade expedition sändes ett parti till den gamla
öfvervintrings-platsen på Kotelny, depåer upplades på våren 1903 där, på den mellersta
ön, Fadejef, och på Nysibirien. Den 18 maj afgick därjämte v. Tolls
ledsagare på Sarja löjtnant Koltschak i spetsen för ett välrustadt
und-sättningsparti med en hvalbåt och tillräckliga förråd mot Bennet land
öfver Kotelny. Den 4 augusti 1903 nådde han Bennet lands sydspets
och anträffade där rapporter från baron v. Toll. Af dessa framgick, att
denne lyckligen nått nämnda land, vistats där mellan den 21 juli och
26 oktober och sistnämnda dag med goda resultat öfver den, som han
då antog, säkra isen begifvit sig söderut. Löjtnant Koltschak vände därför,
genomsökte sedan tillsamman med öfriga utsända efterforskningspartier
de motliggande kusterna, utan att dock finna det minsta spår efter v.
Toll och hans följeslagare. Den 7 december 1903 nådde
undsättnings-partierna lyckligen Janas mynning.
Det lider väl dessvärre knappast något tvifvel, att den berömde
forskningsresanden och framstående geologen på något sätt omkommit
under färden öfver isen mellan Bennet land och de omkring 120 km.
söder om detta belägna egentliga Nysibiriska öarna. Då nu mera än
ii r4 år förflutit sedan han lämnade sistnämnda land, kan man knappast
våga hysa någon förhoppning om räddning. Den enda tänkbara
möjligheten härför är, om han råkat in i isdriften, förts västerut och hamnat
på Taimyrhalfön, men sannolikheten härför är så godt som ingen.
Skulle han eventuellt ha kommit in i en nordgående drift, vore hans
läge härigenom ännu mera förtvifladt.
De vetenskapliga resultaten af den stort anlagda men redan från
början af en rad olycksöden förföljda ryska polarexpeditionen med Sarja
äro naturligen mycket svåra att nu öfverblicka; de viktigaste torde
emellertid vara en ganska allsidig utforskning af den förut så godt som okända
västra delen af Taimyrhalfön samt det första årets arbeten på Nysibiriska
öarna. De på Bennet land gjorda iakttagelserna torde däremot åtminstone
till allra största delen ha följt v. Toll i grafven.
Med v. Toll förlorar den ryska geografiska forskningen ett af sina
främsta namn, hvars arbeten till kännedomen särskildt om det nordliga
Asiens geografi och geologi äga ett för alla tider bestående värde.
Gunnar Andersson.
Hydrografisk undersökning af den ryska ishafskusten.
Under de senaste fem åren har på initiativ af ryska regeringen en omfattande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
