Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sällsyntheterna, ja, i Boryslaw finna vi ofta borrhål af 900 m. djup.
Det djupaste borrhålet därstädes och väl äfven i hela Galizien är
1040 m. Att borra ett dylikt hål tager en tid af 1 à i1/» år och
kostar omkring 140 000 österrikiska kr.
Särskildt svår är borrningen i de mjuka och elastiska
märgel-skikten, i hvilka borren ofta blir sittande fast. Bortsedt från denna
fara se arbetarne gärna dessa märgellager, ty under dem befinner
sig vanligen den oljeförande sandstenen.
Såsom förebud till naftan uppträda vanligtvis i schakten och
borrhålen mer eller mindre starkt bedöfvande gaser, och på många
ställen i Galizien förekommo förr och förekomma ännu i dag på
jordytan gaskällor, hvilka bryta fram ur klyftorna på de i dagen
trädande petroleumförande skikten och förråda petroleumets tillvaro
i djupet. Sådana petroleumgaser bestå mest af sumpgas jämte
mindre mängder af kolsyra, koloxid och kväfve och äro att betrakta
såsom en ytterligare sönderdelningsprocess af det ursprungliga
fiskfettet och den ur detsamma uppkomna jordoljan, Liksom ofta i
Baku förekomma här också, dock tämligen sällsynt, borrhål, som
lämna endast gas men ingen olja. I många grufvor uppsamlas dessa
gaser och ledas i rör till fabrikerna, där de användas till eldning
och belysning. Städse ledsagas också oljan af ett mer eller mindre
salthaltigt vatten.
Ymnigheten och tiden, under hvilken enskilda brunnar och
schakt visa sig gifvande, äro oerhördt växlande och föränderliga.
I många västgaliziska petroleumområden finnes det brunnar, som år
efter år utan någon efterborrning lämna tämligen konstanta
olje-mängder, hvilka belöpa sig till mellan 3 och 5 ton per månad.
Andra grufvor lämna betydande kvantiteter på en gång. Såsom ett
för Galizien helt ovanligt fenomen måste det den engelska banken
tillhöriga schaktet »Jakob» i Schodnica anses, hvilket i augusti 1895
blifvit borradt till ett djup af 304 m. och då utbröt och
öfversväm-made trakten på en half km. omkrets; i början gaf det c:a 1000 ton
om dagen, men efter någon tid gick oljemängden ned till 30 ton.
Detta schakt jämte det närbelägna Ceciliaschaktet gaf under år 1896
minst 80000 ton. Men »Jakobs» utbrott var mera till skada än
gagn: man var icke beredd att bärga så oerhörda mängder, hvarför
en del af oljan obegagnad flöt ned i bäcken Stryj, priserna föllo
hastigt i hela Galizien, och stora mängder olja såldes af många
grufvor till verkliga rampriser. Sådana fenomenala oljeutbrott äro
dock sällan långvariga, och länge flödande, kolossala fontäner, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
