Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den andra stafvelsen i forntiden bör ha slutat på konsonant. Någon
konsonant kan dock icke, hvarken i lapp skan eller finskan, ha
bortfallit framfor j, och man måste därför antaga, att detta j från början
varit långt och således hört både till andra och tredje stafvelsen.
Det långa ë i andra stafvelsen har i lappskan alltid uppkommit ur
ett äldre långt ä. Tredje stafvelsens vokal slutligen måste i lappskan
vara ursprungligare än i finskan, hvars a i tredje stafvelsen ofta
uppstått ur ett u, och den bör därjämte från början ha varit lång,
hvilket framgår af en jämförelse med âwakadjü med flera former nedan.
Vid en vetenskaplig diskussion af formerna Lulëju och Luulaja
komma vi således till den slutsatsen, att namnet i forntiden, i
»ur-lappsk» tid, lydt Lülàjjü. Den första delen af ordet har, såsom
redan anmärkts, säkerligen att göra med lulle »östra», och då ordet
dessutom är namn på ett vattendrag, så bör den senare delen,
eller - âjjü,ha betydt »vatten, vattendrag, älf» eller något dylikt.
För att få full klarhet rörande denna senare del böra vi söka efter
densamma äfven i andra lappska ortnamn och i besläktade språk och
tillse, huruvida dessa kunna gifva några upplysningar.
Vi få då se, att -jjü (eller någon descendent däraf) är ganska
sällsynt inom det nuvarande lappska området. I Jokkmokk, väster
om Snavva, träffa vi Taureju-älfven med ett ju; dess taur- kunna
vi icke tyda. I Norska Finnmarken ha vi Altens lappska namn
Alatagjo (gj uttalas som dj), finnarnes Alattio. Det lappska gj är
uppkommet ur ett långt j och tredje stafvelsens a ur ett tidigare i
eller e\ hvad ordet betyder, kunna vi ej afgöra. Ett tredje namn
eller ord är âwakadjü,som tillägges allehanda småtjärnar i Gellivare
och längre söderut.
Vi förutsatte, att jjü var en . Om vi i stället antaga,
att det var en senare led i ett sammansatt ord och således
fullständigt lydt ijjü, ejjü eller kanske ajjü, kunna vi möjligen finna flera
ortnamn, som innehålla detsamma, eller vi kunna kanske t. o. m.
träffa det fristående. Vid närmare efterforskning finna vi också en
del sjönamn, som säkerligen äro att föra hit, likväl icke inom det
nuvarande lappska området, såvida ej möjligen det västerbottniska
sjönamnet Ajaur (alltså ur Ajjaur etc.) kunde höra hit. Så mycket
oftare träffa vi det i stället i Finland, vanligen långt från de trakter,
där lappar nu finnas, men dock i sådana, där lappar ännu i historisk
tid haft sin varelse. Vi ha nämligen här ett ganska stort antal
ortnamn, i hvilka ett element Ii (uttalas som långt ) ingår, hvilket
tydligen bör betyda »vattendrag» eller kanske »sjö», en tydning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
