- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 24 (1904) /
208

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ytan och ned till ungefar nämnda djup tämligen rikligt flintaffall,
hvaraf 5 % var svalladt och en del skörbrändt, samt enstaka
forn-saker. Det hemförda materialet från 18 kvadratmeterrutor innehåller:

Föremål af flinta:

Affall............................ i 173

Knacksten.............................. 1

Knutor ............................... 42

Spånor ............................... 67

För obekant mål bearbetade flintor 37

Tväreggad pilspets ................... I

Skrapor af spånor och skärfvor.... 13

Spetsredskap (borrar) ................. 3

Skärfva af en slipad yxa.

Slipad yxa med tnnn bane (frag-

mentarisk) ........................... i

Föremål af grönsten:

Affall .................................. 3

Förarbeten till slipade yxor............. 2

Andra fornsaker:

Flat slipsten af granit.................. I

2 bitar af slipstenar af sandsten.

Krukskärfvor............................. 2

Enstaka benlämningar.

Det ofvannämnda fragmentet af en slipad flintyxa med tunn
bane och slipade smalsidor möjliggör en tämligen noggrann
kronologisk bestämning af boplatsen. Denna »den äldsta nationellt
nordiska slipade flintyxtypen» karakteriserar Ifrågavarande

boplatsfynd på Väderön tillåter alltså på grund af fyndförhållandena
den viktiga slutsatsen, att stranden under döstiden här sannolikt
legat vid eller något nedom 8,5 m. öfver nuvarande hafsyta. Den
postglaciala gränsen kan för Väderön, med ledning af De Geer’s
afvägningar af samma gräns vid Båstad till 12 m. och vid Torekow
till 11,8 m. *, sättas till drygt 12 m. — ha sålunda på Hallands
Väderö en boplats från döstiden vid % af den postglaciala .

Jag har uppehållit mig så länge vid Öresundsboplatserna bland
annat därför, att jag i fråga om dem till stor del har mina egna
erfarenheter att stödja mig på och i flera fall kunnat uppgifva
noggrannare höjdsiffror och andra geologiska bestämningar än förut
funnits tillgängliga. Om boplatserna vid Vikhög samt på Kullen
och Hallands Väderö är för öfrigt intet förut meddeladt i litteraturen.

Jag skall nu i största korthet framlägga de fynd af
förhanden-varande art vi känna från kusten längre norrut

Från Snapparp nära Lagans mynning förvaras i Statens
historiska museum ett förmodadt boplatsfynd från den yngre stenåldern.
Om fyndomständigheterna kunna inga närmare uppgifter meddelas.
Detsamma gäller en samling flintspånor från Fyllinge i Snöstorps
socken. Dessa båda lokaler i Halland hafva uppdagats af kapten J.
A. Lagergren 1878. Från Snapparp finnes en mängd krukskärfvor. 1

1 G. De Geer, Om Skandinaviens nivåförändringar under qvartärperioden, S. G. U.,
Ser. C., n:o 98 (äfven Geol. För. Förh. 1888 och 1890), sid. 54.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1904/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free