Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag har sökt bevisa, att uppkomsten af dessa sjöar är en af
anledningarna till Kara-koschuns minskning, hvilken fortgått
konstant under de 25 år, som förflutit mellan Prschevalskijs första och
mitt sista besök.
Lika egendomlig och oväntad som sjöarnas regelbundna
konfiguration är också den omständigheten, att de äro betydligt
djupare än angränsande delar af floden och att alltså vid Tarims högra
strand finnes ett helt bälte af depressioner, utdragna i NNO—SSW,
så att sjöarna komma att ligga alldeles vinkelrätt mot floden. Hela
systemet liknar en stängel med sina blad, af hvilka hvart och ett
sitter fäst med en liten stjälk. Af tabellen framgår, att hos de
fyra djuplodade sjöarna maximidjupet tilltager nedåt, från väster
till öster, men att medeldjupet blir mindre och sålunda är minst
hos den östligaste af de uppmätta sjöarna, Begelik-köl, som ligger
utanför ramen af Pl. 12. Men detta kan blott vara en tillfällighet,
beroende på lödningarnas otillräckliga antal. På Begelik-köl
lodades t. ex. 88 punkter, eller tre punkter på hvaije kvadratkilometer.
Hvad som emellertid med all önskvärd tydlighet framgår ur dessa
lodningsserier är sjöbottnens utomordentligt regelbundna relief,
och detta är härvidlag hufvudsaken. Sålunda finner man, att alla
sjöarna hafva sina största djup vid östra stranden, hvarifrån
sjöbottnen långsamt stiger mot väster. Redan den första blicken öfver
den första af dessa sjöar lät mig ana, att bottnens relief måste vara
sådan. På östra stranden af hvaije sjö står nämligen den branta
(330) läsidan af en dynackumulation, en anhopning af sammanväxta
dynindivider, under det att från västra stranden vindsidan af nästa
dynackumulation stiger långsamt upp till kammen, på hvars västra
sida en ny sjö är belägen.
Jag uppmätte med nivelleringsspegel höjden af den
dynanhop-ning, som står mellan Karaunelik-köl och Toghrahlik-kölning-daschi
(denna sistnämnda innehåller salt vatten, emedan den är afsnörd
från floden), och fann dess kulminationspunkt 89,5 m. öfver
Karaune-lik-köls yta. Med spegeln kunde jag öfvertyga mig, att i
allmänhet den högsta kamlinjen hade omkring 90 m. höjd, hvilket får
betraktas som det gränsvärde, utöfver hvilket dynerna i denna trakt
icke växa; vid denna höjdgräns hålla dynens tendens att växa och
vindens bortförande verksamhet jämna steg med hvarandra.
Genom min 285 km. långa korsning genom
Tschertschen-öknen blef det ådagalagdt, att dessa oerhörda sandryggar sträcka
sig nästan tvärsigenom hela öknen, ända till Tschertschen-darja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
