Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af trä eller flätverk och inhägnade af palissader.1 Det utbyte af idéer,
hvilket helt visst redan tidigt ägde rum mellan orienten och norden,
har sannolikt föranledt, att äfven här liknande byggnader uppförts.
Detta framgår för öfrigt såväl af den husurna från bronsåldern,
hvilken 1890 tillvaratogs i den af professor Oscar Montelius och mig
undersökta Kungshögen vid Foteviken i Skåne, som ock af ett par
bland de hustomter, hvilka af oss några år därefter aftäcktes vid
Augerum i Blekinge.2 Om än icke Drottninghögen är att hänföra
till sistnämnda slag af fornlämningar — något som till följd af des?
senare användning är omöjligt att med bestämdhet afgöra —, synes
mig dock på grund af senare gjorda iakttagelser ganska antagligt,
att vid anordningarna i densamma tagits till mönster grundplanen
af en samtida byggnad.
1* ig. 6. Krukskärfvor (från n å planteckningen fig. 2). Något mindre än naturlig
storlek.
Vid fortsatt undersökning anträffades nämligen ungefar midt
emellan de båda graikamrarna tre flata hällar i riktning NO—SV (fig.
2, j) och strax nordväst om dem (fig. 2, k) underdelen af en handkvarn,
hvilken låg upp- och nedvänd. I närheten af den sistnämnda
hittades dess löpare, men hvarken under handkvarnen eller under och
omkring de flata hällarna gjordes något fynd, som antydde, att * *
1 Adolf Ertnan, Aegypten und Aegyptisches Leben im Altertum, sid. 379.
Tflbingen 1885.
* Anmärkningsvärdt är, att en af byggnaderna därstädes synes hafva
om-gifvits af en pelarrad. Därjämte ger afbildningen af husurnan vid handen, att
så äfven torde hafva varit händelsen med den byggnad, hvilken densamma haft
till uppgift att imitera. Oscar Almgren, Sveriges fasta fornlämningar, sid. 10,
fig. 4. Stockholm 1904, och Oscar Montelius, Sveriges forntid, sid. 112, fig. 127.
Stockholm 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
