Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rullstensåsarna rätt blockrika1, så t. ex. i Ströms vattendal kring
Svaningen.
Med hänsyn till formen äro åsarna särdeles växlande. Sällan
träffas långa sträckor af alldeles sammanhängande ås, såsom fallet är
t. ex. med Åredalens ås.1 2 Oftast äro de efter någon kilometer
eller mindre afbrutna, ofta kasta de, på så sätt, att det ena
partiet ligger litet på sidan om det andra. Mera sällan ha de skarpt
utpräglad åsform, såsom t. ex. ett parti af åsen mellan Ytterolden
och Storån i Offerdal och delar af åsen utefter Landösjöns norra
sida. Oftast utgöras de af en långsträckt, småkullig höjdrygg,
belägen i ena dalsidan. Solsidan af åsarna är ofta nästan vinkelrätt
ställd mot de här ganska snedt infallande solstrålarna och kunna
därigenom absorbera en maximal värmemängd. Likvisst är läget
i förhållande till omgifningarna högt och fritt, så att föga
frost-ländighet och lätt torkning af skörden kan påräknas. Ibland är
krönet afflackadt till mer eller mindre jämna ytor, något som väl
i många fall åtminstone torde stå i samband med en senare
försiggången issjöa brasion.
Sådan ter sig i korta, skissartade drag de jämtländska
fjälldalarnas främsta odlingsmark, hvilken sällan eller aldrig lämnats orörd
af kulturen.
De nu skildrade trenne marktyperna, hällmarken med mer eller
mindre vittringsgrus, moränmarken samt rullstensmarken, äro jämte
myrmarken de fyra, som intaga den fullständigt öfvervägande deleu
af området under barrskogsgränsen inom det inre Jämtlands
fjälldalar. Jämte dem finnas, ehuru i försvinnande liten omfattning,
rasmarker och issjösedimentmarker.
Myrarna eller floama ha eller snarare ha haft för kulturen
häruppe sin mycket stora betydelse, därför att en stor del af
fodret, som kreaturen under den långa innefodringen under vintern
behöfde, hämtats härifrån. Inom nu ifrågavarande trakter af
Jämtland äro stora floar jämförelsevis sällsynta, sådana träffas först ofvan
skogsgränsen eller utanför de egentliga fjällens område. Detta står
närmast i samband med den vanligen starkt kuperade terrängen.
1 Jag vill begagna tillfället att framhålla, att det ej alltid är så lätt att inom dessa
områden i hvarje fall skilja rullstensåsarna från vissa typer af åsformade moräner, i
hvilka rulladt och osorteradt material ofta kan vara hopältadt med hvartannat. De
nedan anförda exemplen röra sig dock nästan i alla fallen om typiska åsar.
2 Möjligen råder i berörda afseende skillnad mellan de åsar, som äro afsatta i
issjöarna, och de, hvilka måste antagas vara afsatta på det torra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
