Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjöedet (?), Bodsjön, Ställt järnsstugan, Medstugan, Sax vall en,
Skalstugan (?) ligga på densamma. Synnerligen mäktiga äro
åssedi-menten vid Medstugan. De bilda Medstugusjöns östra strand, och
på dess krön finnes den långsträckta byn, gård intill gård.
Den stora dalgång, som intages af Kallsjön, äger ock en
rullstensås,1 hvilkens förhållande till habitationerna utmed
Hjärpström-men och Kallsjön jag dock ej kan närmare angifva, då jag ej på
många år besökt dessa trakter. Utmed sjön ha emellertid med
visshet issjösediment — erosions- och ackumulationsterrasser —
varit den mark, som vid bosättningen mest lockat. I Kallsjödalens
västliga fortsättning, Anjans dal, där lösa jordlager äro ganska
sparsamma, hvila troligen alla habitationer på åsmaterial, så t. ex.
Sundet vid Kallsjöns västsida, Backsjönäset, Sågen (?) och Sandnäs
(en minst 14 m. mäktig, i krönet något afflackad ås) på norra samt
Gråviken (?) och Melen på södra sidan.
Inom hela det nu afhandlade området äga följaktligen
rullstens-åsarna en alldeles särskild betydelse, ty tilläggas Storrensjö och Näset
vid Stora Rensjön, hvilkas underlag är issjösediment (hvari i den förra
byn dock möjligen ingår åsmaterial) samt Kjoland och Äggsjö, om
hvilka byar jag ingenting känner, torde alla fasta bosättningar
härstädes vara omtalade.
Kallsjödalens norra fortsättning kring Jufveln och Torrön visar
i än högre grad det intima sambandet mellan åsar och bosättning
inom de egentliga fjälldalarna. Om Kålåsen kan jag i detta
af-seende ej lämna någon upplysning, då jag ej besökt platsen, men
den största och rikaste gården inom dessa trakter, Ytter-Äng, ligger
på den ås, som följer Torröns aflopp, likaså byn öfveräng och
torpet Abränna söder om Ede, hvilket möjligen också hvilar på
åsmaterial, något som tämligen säkert Sandviken (Sösjö) gör.
Ett åsparti löper utmed Torröns västsida, där Hoberg ligger,
och fortsätter norrut bildande pittoreska strandpartier och öar i sjön.
Om Gånälfven och Björkede vid norska gränsen hvila på
åsmaterial känner jag ej. Inga flera bosättningar än de nu nämnda finnas
inom denna fjälldal.
Den V-O-liga depression i jordskorpan, som markeras af de
redan nämnda sjöarna Anjan—Jufveln och fortsättes af
Kälpann-sjön—Ytteroldsjön—Landösjön, har sedan länge utgjort
förbindelseled mellan öfre delarna af Offerdals och Kalls socknar. Det oak-
1 Högbom omtalar, att en vacker åsgrop finnes »söder om Hjirpens sågverk».
Anf. st. sid. 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
