Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När slutligen den svenska sydpolarexpeditiooen vände stäfven
mot dessa trakter, hade det af engelska amiralitetet publicerade
sjökortet det utseende fig. 7 visar.
Här hade man upptagit belgiernas Gerlache-kanal men icke
fast något afseende vid Dallmanns upptäckter och följaktligen
lämnat Trinity-partiet samt området kring den förmodade
Orléans-kanalen oförändrade. Hvad ostkusten af Graham land beträffar,
hade man däremot tillgodogjort sig såväl skottarnas som Larsens
upptäckter.
Den 11 jan. 1902 lämnade Antarctic Syd-Shetlands-öarna,
styrande söderut. Först af allt gällde det att undersöka
Orléans-kanalens existens, om hvilkens vara eller icke vara det länge
tvistats efter Larsens upptäckter. Med Kap Roquemaurel som
utgångspunkt höllo vi under natten till den 13 jan. sydvästlig och
väst-sydvästlig kurs, med en sammanhängande kuststräcka på babords
sida och på styrbord det område, som skulle utgöra Trinity-landet.
Detta visade sig nu utgöras af endast några få öar, af hvilka
en ägde beaktansvärd storlek. Den sydgående kanal, som vi
väntat oss, kunde ej spåras, och på morgonen den 13 jan. hade vi
enligt besticket hunnit så långt, att vi antingen måste vara inne i
GerlacHe-sundet eller i ett söder därom befintligt sund.
Med belgiernas stora (provisoriska) karta sökte jag förgäfves
orientera mig. Det blef ganska snart klart för mig, att, om vi
verkligen befunno oss i Gerlache-sundet, kartan var i högst
väsentlig grad otillförlitlig. Det var helt enkelt omöjligt att med
densamma i hand afgöra, huruvida vi voro där eller icke, och det
enda, som tydde på det förra alternativet, nämligen den slående
likheten mellan en utskjutande udde och den i Cooks reseskildring
förekommande bilden af Kap Murray, kunde ej anses tillräckligt
bevisande. Naturens nyckfullhet kunde ju spela ett spratt,
retuscheringar af den publicerade fotografien kunde ock ha förändrat
den, och slutligen är det möjligt, att en fotografi vid
reseskildringens publicerande blifvit förbytt och erhållit felaktigt namn och plats.1
När jag två år senare träffade Nordenskjöld under vår sista
slädfärd, och han fått veta, att problemet om Orléans-kanalen var
löst, frågade jag honom, huruvida han, om vi af någon orsak
hindrats att utreda denna sak, endast med stöd af bilden i Cooks
1 Så är säkerligen förhållandet med bilden af Auguste i samma bok. Det var
oss absolut omöjligt att finna någon likhet mellan bilden och den ö; som & kartan
bär detta namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
