Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Svensken i soluppgångens land» kan rekommenderas till alla vänner
af omedveten humor och oskyldig, nästan from blick på saker och ting
i världen. Men man skulle önskat, att Mila Hallman tagit sin sak
grundligare och gifvit oss mer af denna klarögde, trohjärtade reseskildrare.
Thunbergs resa i Japan skulle bestämdt, om den ånyo utgåfves, läsas med
betydligt större intresse än flera af de blodlösa Japanskildringar, som förra
året sågo dagen.
Mustafa.
H. Jenssen-Tusch, Skandinaver i Kongo. Köpenhamn 1900—1905. Det
Nordiske Forlag. 702 sidor text jämte register (detta senare ej
utkommet ännu).
De senaste decenniernas händelser inom upptäckternas värld hafva
på ett otvetydigt sätt lagt i dagen, att nordbon ännu är i besittning af
många af de egenskaper, som utmärkte våra förfäder.
Har det gällt att under utvecklande af märkliga fysiska och
andliga krafter trotsa de arktiska regionernas långa vinternatt för att efter
årslånga umbäranden, höljd af ära, återkomma till ett jublande fosterland
på stigar, som aldrig tillförne trampats af människofot, öfver vatten, som
aldrig plöjts af köl och roder, har det gällt att med de mest primitiva
hjälpmedel men i förlitande på egen kraft och varm hängifvenhet för den
vetenskapliga forskningen tränga in i Tibets öknar, eller har det gällt att
offra lifvet åt den mer eller mindre tacksamma uppgiften att civilisera
Centralafrikas djuriska kannibaler efter belgiskt mönster; hvarthelst ödet
eller uppsåtet ledt hans stig, har nordbon vetat att med plikttrohet och
beslutsamhet gripa in i händelsernas gång till sin egen och fosterlandets
heder. Namnen Nordenskiöld, Palander, Nansen, Hedin, Sverdrup äro
kända af hela den civiliserade mänskligheten, och historien skall bevara
dem åt en beundrande eftervärld. Men det finnes många andra, som
med heder bestått de prof, på hvilka de under ett mödosamt lif i öknar
och urskogar, bland kannibaler och vilda djur blifvit satta, hvilkas namn
aldrig nämnas utom en trängre krets af vänner, fastän de gjort sig
förtjänta af en mera offentlig mention honorable. Jag tänker här närmast
på våra kongofarare.
Sedan Möller, Pagels och Gleerup för omkring tjugo år sedan i »Tre
år i Kongo» beskrefvo sina intryck och erfarenheter från tjänstgöringen i
den vid denna tidpunkt bildade Kongostaten och i lifliga skildringar
framställde kongopioniärernas hvardagslif, lidanden och strapatser, hafva
endast enstaka bref och tidningsuppsatser från det fjärran landet kommit
den intresserade allmänheten till del.
De belgiska tidskrifter, som beröra Kongos eröfring på så kallad
fredlig väg, finna sällan sin väg öfver till oss, och följden är, att, med
undantag af en och annan tidningsnotis, meddelande att kongofararen
tagit engagement eller fallit offer för febern, slukats af någon krokodil
eller segerdrucken kannibal, eller sällsynt nog återvändt hem, vi hittills
saknat en litteratur, som berör de senaste händelserna i Kongo.
Denna brist synes nu till en del komma att blifva afhjälpt, ity att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
