Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen har råd att spela rollen af den kloke och ädle mecenaten
gentemot Grönlands eskimåer. Detta mecenatskap måste kanske ock räkna
med andliga värden, och ser man rätt på hvad eskimåer redan under
de nuvarande förhållandena åstadkommit för skildringen af sitt land och
sina egna öden och äfventyr, får man det intrycket, att äfven de skulle
kunna ha glädje af annat än bibel och katekes. Det vore utan tvifvel af stort
intresse att se, huru det skulle verka både på de danska tjänstemännen
och på eskimåerna själfva, om de erfore, att det funnes en plats i deras
närhet, där böcker och kunskaper stode att få, där helt enkla iakttagelser
öfver naturen’ mottoges med tacksamhet och inregistrerades i
mänsklighetens stora skatt af vetande.
Jag vet, att mången skall le åt de tankar, jag här framställt, men
jag vet ock, att ändå riktigare tankar än dessa beletts förr. Jag har för
visso ej öfverskattat en arktisk vetenskaplig stations betydelse, äfven om
dess utveckling möjligen kommer att taga annan riktning än jag här
skisserat. Det är för öfrigt ej första gången jag tänkt öfver detta ämne.
När jag 1898 återkom från en färd till Spetsbergen med 1898 års svenska
polarexpedition, lekte mig starkt i hågen1) upprättandet af en sådan station i
Isfjorden på Spetsbergen och jag utarbetade preliminära planer härtill.
Af-sikten var att söka förvärfva det följande år stängda turisthotellet vid Advent
bay till stationshus samt att börja med en sommarstation. Själfva
anordningen och utrustningen af en sådan torde ha kunnat ske för en kostnad
af mellan 40 000 och 50 000 kr., och mitt hopp var, att det årliga
underhållet skulle bestridas af nordens universitet genom abonnemangsafgifter
för fasta platser vid stationen, hvilka kunde hos respektive universitet
sökas af dessas alumner. Denna praktiska skandinavism lyckades
emellertid aldrig komma ens i försöksstadiet, alldenstund andra intressen tvungo
mig att uppgifva tanken på fortsatta arbeten i de arktiska länderna. Jag
hade emellertid då löfte om bortåt halfva anläggningssumman.
Af ofvan angifna grunder är det därför för mig af särskildt intresse
att se de kalkyler, magister Porsild uppgjort för den grönländska stationen.
Han tänker sig till en början ett hus med ett större laboratorierum, ett
biblioteks- och museirum, ett mikroskoprum samt mörkrum, vidare två
rum för besökande vetenskapsmän, 4 rum och kök samt kontor för
föreståndaren. Detta skulle med inventarier kunna anskaffas för det, som
det tyckes, väl lågt beräknade priset af 12 200 kr. Till instrument och
kemikalier ha upptagits 5 200 kr., till båtar, tält, slädar m. m. 9 650
kr., till litteratur 3 000 kr. I allt skulle stationens anläggning, under
förutsättning af fri transport genom »Grönländska handelen», kosta 35 000
kr., dess årliga drift 11 100 kr.
Medlen hoppas man erhålla af staten. Ehuru det vill synas som
om Danmark hade god råd att bringa vetenskapen detta lilla offer, lära
dock de ekonomiska svårigheterna ingalunda vara öfvervunna. Det enda
som utanför stående kunna önska och hoppas är, att de män, som satt sig
i spetsen för ett företag af så genomgripande vetenskaplig betydelse, ej
må släppa taget utan arbeta till dess målet är vunnet, vare sig på statens
l) Se förf:s uppsats: Om växtlifvet i de arktiska trakterna. Nord. Tidskr. 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
