Ymer / Årgång 25 (1905) / 10 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Stolpe †

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beklagas, att han icke fann tid att utgifva utförligare beskrifningar
öfver dem; men de gjorda fynden och hans samvetsgranna
anteckningar förvaras i Statens historiska museum och komma
säkerligen att snarast möjligt offentliggöras af annan sakkunnig person.
Själf var Stolpe till naturen så ytterligt noggrann och kritisk,
då det gällde publikation af hans arbeten, att han önskade se dem
till såväl innehåll som form hinna fulländning, innan han ansåg dem
färdiga att lämnas till tryckning och utgifvande. Denna i och för
sig vackra egenskap utgjorde dock ett hämmande band för hans
vetenskapliga produktion.

Han utförde både på den svenska fornforskningens och på den
allmänna etnografiens områden undersökningar af stor och
djupgående betydelse. Han insamlade med
sällspord omsikt material af så ypperlig
beskaffenhet och så ansenlig omfattning,
att därpå kunde byggas en serie verk
af monumental art. Dels på grund
af omständigheternas makt, dels ock
af hans egen alltför stränga, kritiska
samvetsgrannhet blef det honom icke
förunnadt att, innan han af en
alltför tidig död bortrycktes, medhinna att
bringa dem till fullbordan. Hans håg
och verksamhet sletos ock länge mellan
fornforskningen och etnografien. För
båda hade han ett varmt intresse, men
det var dock tydligt, att den sistnämnda
vetenskapen låg honom allra mest om
hjärtat. När han därför af Vetenskapsakademien utsågs att från i
januari 1900 förestå Riksmuseets etnografiska afdelning, var det utan
tvifvel hans lifs käraste önskan som sent omsider gick i fullbordan.
Han var då redan i sitt 50:de år; men de som stodo honom nära,
erinra sig helt visst med hvilken ungdomlig glädje och kraft han
nu helt öfvergick till detta sitt arbetsfält.

Hjalmar Stolpe vid 58 års ålder.

Det var ingen lätt uppgift han ägde att lösa. Hans högsta
mål hade, såsom ofvan är nämndt, sedan hans unga år varit att få
ägna sig åt upprättandet af ett allmänt etnografiskt museum. Af de
etnografiska utställningar han förut anordnat hade han inhämtat
mycken erfarenhet på detta område. Han hade sedan under resor i
utlandet gjort omfattande studier öfver museers anordning. Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>