Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Siljansbäckenets geografi. Af Karl Ahlenius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SILJANSBÄCKENETS GEOGRAFI. 31
följande sydliga riktning genom Österviken. Det kan knappast råda
något tvifvel därom, att denna slingrande djupränna ursprungligen
varit en floddal, utskulpterad af rinnande vatten, alltså en
erosions-dalgàng, hvilket äfven bestyrkes däraf, att själfva kanterna af rännan
nå ungefär samma höjd, d. v. s. dalsidorna motsvara hvarandra,
såsom vanligen är fallet vid en erosionsbildning. Hvad sluttningens
lutning ned mot djuprännan beträffar, har Wahlberg sökt bestämma
densamma; den befanns vara högst i : i och ute på Siljans midt
(»Storsiljan») i : 3 eller 45 à 20°, en högst betydande branthet för
en dylik under sjönivån befintlig bottenränna, som sedimentationen
naturligtvis ständigt sträfvar att utfylla. Förut har jag vidrört
åtskilliga fakta, som tyda på, att sjöns botten är uppbyggd af
silur-lager, kalkstenar o. s. v. af samma beskaffenhet som de lager, hvilka
bilda det ringformiga silurbältet omkring centralmassivet, och hvilka
öfverallt inom detta område bevarats från förstöring genom själfva
insänkningen. Detta gäller naturligtvis äfven, och i än högre grad,
om Siljans bottenlager. Siljans djupränna vill jag sålunda tyda som
en storartad kan jonbildning i sjöns siluriska bottenskikt, ungefär af
samma slag som kanjonerna i Emmåns dalgång. Dylika bildningar
förekomma ju i öfrigt, som jag ofvan framhållit, på flera andra ställen
inom det nedsänkta silurområdet. Sydligaste delen af detsamma
sjönk tillräckligt djupt ned för att Siljans sjöbäcken härigenom kunde
uppstå, men samtidigt följde den stora kanjonen med i detta
för-kastningsplan och återfinnes nu som den egendomliga, branta
djuprännan på Siljans botten.
Strömhastighet i Siljan i meter (i minuten).
Djup i meter
i. Mora i älfven mellan Tingnäs udde och Noret
2. Ofvanför bron vid Dalälfvens och Orsaälfvens förening
3- Älf-mynningen vid Mora mellan Klubbholmen och Timmerbommen
4. Djuprännan mellan Sollerön och Nusnäs
5:> Djuprännan i Svängen SV om Vattholms-skären
6. Östervikens mynning mellan Hjortnäs udde och Laknäs
7. Leksandsviken utanför Sundsnäs
8. Midt framför Leksands kyrka i »älfmun-nen»
Ytan
84,840
1,212
7,878
3 ’636
3>939
I,5i5
-
54,54
i
-
-
10,908
-
-
-
-
-
3
45i450
-
-
-
_
-
-
-
3-5
45.450 (b)
___
-
-
-
-
-
4
-
12, 120 (b)
5^454
-
-
-
1 1
I ,212
___
_ j
-
_
-
34
-
-
-
-
-
-
I,8i8(b)
._
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
