Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka, enligt hvad sammanhanget ger vid handen, ej kan menas
andra än de joniska filosoferna. [1]
Den förste geograf af betydenhet efter Hekatäos är HERODOTOS,
f. 484 f. Kr., [2] »historiens fader» och knappast af mindre betydelse
för geografien. Gent emot den joniska filosofskolans teoretiserande
satte han den nyktra och kritiska forskning, som fordrar bevis,
innan den tager en uppgift för god, och det lyckades honom också
att frigöra den geografiska vetenskapen från många gängse
villfarelser och att rikta den med värdefulla nya upplysningar.
Särskildt blef han epokgörande för kunskapen om det Kaspiska
hafvet. Under sina mångåriga, vidsträckta resor kom han också
till de grekiska kolonierna vid Svarta hafvet och synes där ha
utsträckt sina färder i norr ända till Olbia och i öster ha nått
Phasis och Kolchernas land. Af här boende grekiska kolonister kunde
han inhämta noggranna upplysningar om trakterna norr och öster
om Svarta hafvet, och han visar sig också härom äga en kunskap,
som vida öfverträffade hans företrädares. Det Kaspiska hafvet
framträder först hos honom tydligt och klart, och hans uppgifter om
detsamma, som af många senare geografer bestridts, ha af en nyare
tids vetenskap visats vara i viktiga punkter riktiga.
[3]
[1] Herodotos I, 201, 202; II, 15, 16, 20—24, 143; III, 115; IV, 8, 16, 36, 45;
V, 49; VI, 137. Berger I, särskildt sidd. 30—33. Bunbury I, sidd. 134 ff.
D’ALmeida, sid. 14. Schwerin, sidd. 2, 6 ff. Hos Klausen och efter honom hos Forbiger,
Bunbury m. fl. finnas utkast till reproduktion af Hekatäos’ karta.
[2] Dödsåret omtvistadt.
[3] Man har (se t. ex. Dubois, sidd. 200 ff.) velat fråntaga Herodotos all ära af
upptäckten af Kaspiska hafvets insjönatur genom att påstå, att han, utgående från en
oriktig hypotes, genom en lycklig slump just af denna tvangs antaga, att Kaspiska
hafvet äfven i norr omgafs af fasta landet. Herodotos uppträdde nämligen med
mycken skärpa mot Joniernas påstående om ett det fasta landet rundt om kringflytande
världshaf, i det han, för öfrigt med allt skäl, påpekade, att man intet kände om
ökumenens gräns mot norr. (Herodotos II, 23; III, 115; IV, 8, 16 ff, 36, 45.) Och
fanns ej något haf i norr, kunde naturligtvis Kaspiska hafvet, som han säkert visste ej
ha något utlopp åt väster eller söder och med all sannolikhet ej heller åt öster, icke
heller ha det åt norr. Häremot torde dock med skäl kunna invändas: för det första,
att Herodotos ej förnekat möjligheten, att ett haf kunde finnas i norr, men att han
blott från sin realistiska ståndpunkt klandrat dem, som, utan att de visste något i saken,
af endast spekulativa skäl antogo ett sådant, och för det andra, att frågan, huruvida ett
haf i norr fanns eller ej, icke behöfde spela någon roll för afgörandet af spörsmålet om
Kaspiska hafvets slutenhet. De mått, som Herodotos uppger för sitt Kaspiska haf och
som han säkerligen ej på fri hand fabricerat utan inhämtat af mer eller mindre
sakkunniga, äro ej af den storlek, att han för att få rum för en landremsa norr därom af
äfven betydande bredd måste antaga en utsträckning af fasta landet åt norr af
obegränsade dimensioner. Det synes alltså ej föreligga något skäl att i detta hänseende
söka förringa Herodotos’ ära. Han har visat sig om trakterna norr om Svarta hafvet
äga en jämförelsevis mycket god kunskap, och det kan ej föreligga någon rimlig
anledning att förneka möjligheten af att hans påstående om fasta landets fortsättande
vidare åt öster i trakterna norr om Kaspiska hafvet verkligen hade faktisk kunskap att
stödja sig på och ej förorsakades blott af begäret att per fas ac nefas bekämpa jonierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1905/0045.html
