Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTVECKLINGEN AF KÄNNEDOMEN OM KASPISKA HAFVET. 43
till att bevattna det kringliggande landet. Hans beskrifning huru
bevattningen gick till, stämmer in på det bevattningssystem, som
ännu i dag användes i Turkestan.1
Århundradet efter Herodotos fram till Alexanders tid var äfven
för den geografiska vetenskapen af stor betydelse. Särskildt gäller
detta den matematisk-astronomiska geografien, i det att den redan
af pythagoreerna framställda läran om jordens klotform nu vann allt
allmännare erkännande, till dess den slutligen fastslogs af Aristoteles’
auktoritet. Härmed hade man öfvervunnit forna tiders barnsliga
föreställningar, och för geograferna öppnades vidder af förut oanad
utsträckning. Frukterna af denna storartade upptäckt mognade dock
först senare.
Mindre betydande voro säkerligen framstegen inom den
beskrifvande geografien. En och annan torftig notis hos historieskrifvarna
eller hos andra författare är åtminstone allt, som i detta hänseende
bevarats till vår tid.
En uppgift af intresse för vårt ämne finnes hos
historieskrifvaren EPHORUS FRÅN KUMÄ, död år 300 f. Kr. 2 Han påstår
nämligen, att floden Araxes blandar sitt vatten med den i Mäotis
utfallande Tanais. Förutsättningen för möjligheten af uppkomsten af
denna föreställning var utan tvifvel, att man under den vidunderliga
Araxes bl. a. också inbegrep Volga. Denna flod närmar sig, som
bekant, vid Tsaritsyn Dön (Tanais) på ett obetydligt afstånd, och
här har sedan äldsta tider funnits en s. k. volok, där flodresande
plägat släpa sina fartyg öfver land från den ena floden till den andra.
Hos den, som hort dunkla berättelser om dylika färder, kunde lätt
den föreställningen uppstå, att de båda floderna stode i verklig
förbindelse med hvarandra.3 Denna åsikt återkommer, som längre fram
skall visas, sedan ofta hos de gamla geograferna.
1 Herodotos III, 117. Stuckenberg IV, sidd. 124, 125. Forbiger II, sid. 488,
uppkastar den otroliga hypotesen, att därmed skulle afses Akesines, en biflod till Indus.
Bunbury I, sidd. 247 - 249, hvilken, som det synes utan tillräckliga skäl, förkastar
åsikten om identiteten med Oxus, anser, att, om man nödvändigt skall söka
motsvarighet därtill i någon viss flod, man då helst bör tänka på den lilla floden Ochus eller
Tedjend, som rinner upp i trakten af Mesjed i nordöstra Persien, men att det
sannolikaste är, att här talas om flera olika strömmar, som man falskeligen trodde ha ett och
samma ursprung.
2 Fragm. Hist. Græc. : Ephori Fragmenta, n:o 78.
3 Schwerin, sid. 162, not. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
