Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 ALBERT FALK.
världskartan efter mera vetenskapliga grunder. Han var den förste,
som med begagnande af läran om jordens klotform företog
noggranna mätningar för att bestämma dess storlek, och han utarbetade
en världskarta, där längd- och breddgrader, polcirklar och vändkretsar
voro utsatta. Hans stora verk Geographica är nu tyvärr förloradt,
men då det flitigt användts af senare geografer, har man om dess
innehåll en ganska noggrann kännedom. ]
Beträffande Kaspiska hafvet delade Eratosthenes sin tids
allmänna villfarelser och fastslog dem ytterligare genom att i
vetenskapligt system sammanfatta och ordna de förvirrade föreställningar,
som härom voro gängse. Sin kunskap om dessa trakter torde han
ha hämtat isynnerhet från Patrokles.2
Denne var under första selevkidertiden guvernör öfver
landskapen mellan Kaspiska hafvet och Indiens gränser och hade
begagnat sin ställning som sådan till flitigt insamlande af geografiska
och statistiska notiser från dessa ijärran trakter. Därigenom hade
han, säkerligen i allmänhet med rätta, förvärfvat sig ett ansedt namn
bland antikens geografer. 8
Han hade nu uttryckligen påstått, att man kunde rundt Indien
segla in i Kaspiska hafvet, och denna uppgift togs för god äfven
af geografer som Eratosthenes och längre fram Strabo. 4
Enligt Eratosthenes upptog Norra oceanen ungefär hälften af
nuvarande Ryssland, och ungefär vid Volgamynningen fanns ett
smalt sund, som förenade detta haf med den Kaspiska hafsviken.
Det är troligt, att, om den hellenistiska kolonisationen af Iran
fått ostördt fortgå, man snart nog skulle bättre lärt känna äfven det
Kaspiska hafsbäckenet och därtill angränsande delar. Men i midten
af 3:e århundradet f. Kr. bildades i östra Iran det Partiska väldet,
som snart fick en väldig utsträckning och trängde de hellenistiska
selevkiderna undan allt längre åt väster. 5 Och äfven efter det att
selevkiderna fått lämna herraväldet öfver västra Asien åt de
mäktigare romarna, höll sig parterväldet fortfarande länge uppe, bildande
1 Strabo II, kapp. i, 2.
2 Bunbury I, sidd. 572 ff. Jfr Eratosthenica, sidd. 21 ff. och Fragm. des
Eratosthenes, sidd. 91, 94-97, 323-327. Berger III, sidd. 76 ff.
3 Strabo II, kap. i, p. 69.
4 Strabo II, kap. i, p. 74. XI, kap. 6, p. 507. Dubois, sidd. 242 ff.
5 Visserligen bildade sig ungefär samtidigt i nordostligaste Iran det Baktriska
riket som en kvarlefva af det hellenistiska väldet i dessa trakter. Men det isolerades
genom parterna från beröring med moderkulturen och dukade småningom under för
parter och andra folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
