Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 ALBERT FALK.
Hethum framhåller, att Kaspiska hafvet ej har något samband
med oceanen, och säger, att det är det största inhaf i världen.
Egendomligt nog nämner han ej alls Aralsjön, liksom ej heller Oxus
eller Jaxartes, och tyckes ej ha mycket reda på Östra sidan af
Kaspiska hafvet.1
NICOLO och MAFFEO POLO foro på sin första resa, 1260-69,
genom Sydryssland till Bolgar (nuvarande Bolgari söder om Kasan),
därifrån efter Volga till Ucaca (söder om nuvarande Saratow), här
gingo de öfver floden och drogo genom steppen åt sydost, reste öfver
Uralfloden o. s. v.
1271 anträdde de sin andra resa, nu åtföljda af MARCO POLO
D. Y. Deras väg gick söder om Kaspiska hafvet, och Marco
beskrifver detta som ett slutet inhaf. Ej heller han känner Aralsjön
som ett särskildt bäcken.2
Af senare missions- och handelsresande ha de flesta ej något
af vikt att meddela. Merendels valde de vägen genom Persien söder
om Kaspiska hafvet, och efter 13*40 företogos, såvidt man vet, ej
vidare några resor till Kina landvägen. De politiska förhållandena
i Asien började nu göra sådana omöjliga för européer. De
toleranta hedningarna hade i massor omvändts till fanatiska
muhammedaner, och i Kina störtades 1368 den mongoliska dynastien af den
inhemska Ming-dynastien, hvilken var afvogt stämd mot européerna.3
Kartorna från medeltidens senare århundraden äro visserligen
också mycket klumpiga och egendomliga, men jämförda med dem
från dess första tid visa de dock, att man gått betydligt framåt i
geografiskt vetande. Detta inses bl. a. lätt genom en jämförelse
mellan deras och deras föregångares sätt att framställa det Kaspiska
hafsbäckenet.
Redan M’ARINO SANUDOS världskarta från början af i3Oo-talet
framställer Kaspiska hafvet sorn ett slutet inhaf. Det upptar från
norr en flod, som väl skall vara Volga, från öster kommer en annan,
som torde föreställa Oxus. Kartan är bearbetad efter sjökort och
är för Medelhafvet och i allmänhet för mer kända trakter utmärkt
1 Humboldt, Central-Asien I, sid. 482.
* Periplus, sidd. 138 - 140.
3 Heyd II, sidd. 502-503.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
