Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 ALBERT FALK.
för undan med små förbättringar, föranledda af de geografiska
upptäckter, som gjorts efter Ptolemäos.
När medeltiden slutade, hade man sålunda med afseende på
kunskapen om Kaspiska hafvet och dess flodsystem ändtligen åter
arbetat sig upp till ungefär samma ståndpunkt, som redan Ptolemäos
nära ett och ett halft årtusende tidigare intagit. Dock voro ej ännu
de gamla villfarelserna fullständigt öfvervunna. Ännu på Columbus’
tid föreslogs i Venedig, att man skulle skicka en nobilis till
Kaspiska hafvet för att söka efter det sund, hvarigenom det
utmynnade i oceanen. Till och med i början af i5OO-talet funnos flera
framstående geografer, hvilka fortfarande i trogen öfverensstämmelse
med Periegetes i Kaspiska hafvet sågo en vik af oceanen. Så t. ex.
MARTIN WALDSEEMULLER i sin »Cosmographiæ introductio», utgifven
1507; »Globus mundi», utgifven 1509, och PETER APIANUS i
»Cos-mographia», utgifven 1524.
Med den nya tiden börjar äfven för kännedomen om det stora
Kaspiska bäckenet en ny period. Under antiken och medeltiden
hade man nalkats det hufvudsakligen från söder. Numera är det
från norr och från väster, som vetenskapens ljus allt rikare faller
öfver dessa trakter. Men mer än två århundraden af den nya tiden
hade dock gått, innan det Kaspiska hafvet med de däri utmynnande
floderna var i sina hufvuddrag riktigt kartlagdt.
Mot slutet af i4OO-talet börjar ryssarnas frihetskamp mot
tatarernas öfvervälde, hvilken strid kan sägas var slutad genom khanatet
Astrakhans fall år 1552. Härmed inledes för Ryssland en ny tid.
Det träder alltmera i förbindelse med den europeiska civilisationen
och börjar bli föremål för Europas intresse.
Den första västerländska beskrifningen öfver Ryssland af värde
är SIGISMUND VON HERBERSTEINS för sin tid särdeles förtjänstfulla
arbete: »Rerum Moskoviticarum comentarii», hvars första
upplaga utkom i Wien 1549. Genom detta verk och genom de
detsamma åtföljande kartorna fick man för första gången i
västerlandet en någorlunda i detalj gående kännedom om Ryssland.
Her-bersteins karta är betydligt öfverlägsen föregångarnas och särskildt
teckningen af Volga och dess förnämsta bifloder är tämligen
tillfredsställande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
