Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTVECKLINGEN AF KÄNNEDOMEN OM KASPISKA HAFVET. 7 I
Rius’ resa genom Ryssland och Persien, 1632-36. Under denna
resa utfördes ock de första noggranna breddbestämningarna i
Syd-ryssland. Olearius har på sin karta öfver Kaspiska hafvet ännu
ingen Aralsjö, utan hans Jaxartes och Oxus utmynna direkt i
Kaspiska hafvet, som han dock i motsats mot Ptolemäos ger en längre
utsträckning i nord-sydlig än i ost-västlig riktning.l
Ända hitintills hade Volgas lopp angifvits blott på ett ungefär,
och de därintill gränsande trakterna hade tecknats mycket
schematiskt.
En ny epok bildar den 1687 af sedermera borgmästaren i
Amsterdam NICOLAI WITSEN utgifna kartan öfver Ryssland. Han
kom 1666 med en holländsk beskickning till Moskwa, hvarest han
i tvä år sysselsatte sig med insamlandet af geografiskt material
öfver Ryssland och angränsande länder i Asien. Dessa kunskaper
utvidgade han efter hemkomsten till Holland genom en vidsträckt
korrespondens med olika personer i Moskwa. Frukten af dessa trägna
studier blef »Noord en Oost Tartarye», hvilket arbete tillika är
afsedt att vara en förklaring till den nyss omtalade kartan. Denna
håller ej profvet för en strängt vetenskaplig kritik men är utarbetad
med yttersta omsorg på grundvalen af ett rikt material. I alla
händelser betecknar den, huru långt man nått vid början af tsar Peters
regering. Witsen håller ännu fast vid Oxus’ utlopp i Kaspiska hafvet. 2
Med tsar PETER kom nytt lif i arbetet för utforskandet af det
väldiga ryska riket. Särskildt intresserade han sig för en noggrann
undersökning af Kaspiska hafvet, som var den viktiga förmedlaren
af handeln mellan Ryssland å ena sidan och Persien samt
Centralasien å den andra.
Furst Bekowitsch Tscherkasskij erhöll uppdrag att på Kaspiska
hafvets östra strand anlägga två fästningar och fick med sig
flottlöjtnanten Koshin, hvilken skulle vetenskapligt utforska och
kartlägga östra delen af hafvet. Emellertid misslyckades man.
Turkmenerna förstörde de båda fästningarna, 1716, och Koshin fick blott
en ytlig kännedom om hafsvikarna Kära-Bugas och Balkan och om
de på östra kusten liggande öarna.
1 Eichwald, sid. 115. Ännu i Joh. Janssons i 1653 Amsterdam utgifna atlas
återges dock fortfarande det Kaspiska hafvet med öfvervägande ost-västlig
längdriktning och direkt tillflöde af Jaxartes och Oxus. Däremot finnes på denna karta en liten
antydan till Aralsjön. Mellan Samarkand och Bokhara ligger nämligen en liten sjö,
i hvilken en arm af Oxus utfaller. Eichwald, sid. 116.
2 Goeje, sid 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
