Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om åldersanatomi. Af Carl M. Fürst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ALDERSANATOMI. 77
Genom det alltjämt pågående studiet af den embryonala
utvecklingen vidgas vår kunskap om den kronologiska följden af de
anatomiska förändringarna hos fostret och dess olika delar. Det
fullständigar på så sätt den embryonala periodens åldersanatomi.
Den embryonala periodens varaktighet är, såsom nyss sades,
på dagen känd, men detta är ju långt ifrån fallet med den
postembryonalas, om den ock under fullt normala förhållanden borde vara
lika väl begränsad. Vår fria tillvaros tidslängd och skiljaktigheten
i de yttre lifsbetingelserna under denna period, jämförda med dem
under den förra, äro i och för sig tillräckliga grunder för en större
variationsbredd, särskildt med hänsyn till tiden för periodens
afslutning eller dödens inträdande.
På grund af urgammal iakttagelse beteckna vi vissa åldrar med
bestämda namn såsom barndom, ungdomsålder, mannaålder,
ålderdom. Dessa namn visa, att vi länge reflekterat öfver huru vi åldras,
eller m. a. o. huru vi anatomiskt förändras under vår lifstid. Att
vi alla åldras, är en naturnödvändighet; det är således något som
normalt tillkommer vår kropp. Anatomiska förändringar, som
normalt följa på hvarandra, angifva den normala utvecklingen, och vi
måste alltså äfven under den postembryonala tiden identifiera
åldrande och utveckling. Då emellertid de olika utvecklings- eller
åldersstadierna visa olika anatomiska bilder, men samma bild för
samma stadium, blifva vi, för att kunna förstå vår utveckling,
nödsakade att studera vår ålder s anatomi.
Den förändring i människans utseende, alltså i hennes yttre
former, hvilken väl närmast gifvit upphof till åldersbeteckningarna
i språket, är äfven uttryck för inre anatomiska förändringar. Vi
känna, delvis åtminstone, dem, som de flesta af våra organ och
väfnader undergå, och äfven när en hel del af desamma måste inträda;
men tiderna äro i allmänhet vaga, variationsbredden således stor.
Under den embryonala periodens tidigare del följa de anatomiska
förändringarna hastigare på hvarandra än under den senare, och
detsamma är förhållandet ock^å under den postembryonala. Strax
efter födelsen och under åtminstone det första lefnadsåret, alltså
dibarnsperioden, kunna vi lätt följa de anatomiska förändringarna
och i dem afläsa åldern vecka efter vecka och månad efter månad.
Sedan minskas förmågan att noggrant bestämma åldern efter hand
ej blott beträffande år utan till och med beträffande årtionde. Till
en del beror detta på den stora anatomiska variationsbredden för
olika individer, men i hög grad äfven därpå, att omfattande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
