Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om åldersanatomi. Af Carl M. Fürst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8O CARL Mi FÜRST.
De relativa kroppsmåtten, hvilka angifva kroppens
proportioner, ådagalägga, att förhållandet mellan kroppslängd och sitthöjd,
mellan arm- och benlängd, mellan sitthöjd och arm- och benlängd
eller mellan armlängd och benlängd blir hos båda könen konstant
mellan 2o:de och 5o:de lefnadsåren. Dessförinnan angifva de
relativa talen, eller de s. k. indices, förändringen från
barnproportionernas öfvergång i de vuxnas, efter 50 år de vuxnas i de ålderstignas.
Förhållandet mellan hufvudets största längd och största bredd, eller
Anders Retzius’ bekanta index, visar sig genom Fritzners
undersökningar vara konstant från födelsen till den högsta åldern, en
iakttagelse som äri mera höjer värdet af detta mått såsom
antropologisk karaktär. Förhållandet mellan ansiktets bredd och höjd
ändrar sig genom dettas starkare tillväxt i den förra än i den senare
riktningen och blir först omkring 3o:de lefnadsåret konstant.
Jämförelsen mellan kroppslängden och hufvud- eller ansiktsmått visar, att
hos barnen extremiteterna växa hastigare än bålen, benen mera än
armarna. Omkring 2o:de lefnadsåret sker dock bålens och armarnas
tillväxt starkare än benens.
Proportionerna mellan kroppslängden och hela hufvudets höjd,
d. v. s. höjden från hjässa till haka, äro af stor betydelse för
åldersanatomien, hvilket också länge varit insedt. Den nyföddas
totallängd motsvarar något mer än 4 hufvudhöjder af nyssnämnda slag,
25-åringens något öfver 7. Utvecklingen angifves af indexserien:
nyfödd 24, 2-åring 20, s^-åring i6,5? io-åring 15, 14-åring 14,
25-åring 13,5. Andra mindre viktiga proportionsmatt måste jag här
lämna åsido. Dessa siffror tala, såsom vi se, ett tydligt språk och
underlätta i hög grad bestämmandet af åldersperioderna, angifva
således ej sällan både när och hvar inre anatomiska
åldersförändringar äro att söka.
Människans utseende bestämmes i viss mån af hennes
hudbetäckning och af närmast under densamma liggande delar. Vid
födelsen är huden utspänd af det rika underhudsfettet, och endast få
andra veck än böjveck finnas vid denna tidpunkt. Ansiktets rika
fettbolster hämmar under den första lefnadstiden veckbildning här i
nämnvärd mån. I följd af muskelverksamheten framträda dock
småningom mimiska veck, hvilka först under den mogna åldern
blifva bestående som karaktärsveck. Under perioden 50-60 år
minskas i allmänhet underhudens fett och elastiska element, hvarför
huden börjar blifva skrynklig. En viss kronologisk ordning för
uppträdandet af bestående hudveck och skrynklor på olika ställen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
