Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språken i Finland 1880—1900. Af K. B. Wiklund. (Härtill tafl. 3—5.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Kuusamo. I den samtida litteraturen torde man icke kunna
finna någon grund till alla dessa öfverraskande märkvärdigheter,
hvarför man väl måste förklara Rittichs karta vara, hvad Finland
angår, fullständigt hopfantiserad.
Trots dessa oriktigheter, som väl borde vara utan vidare
uppenbara för hvar och en, som något studerat den geografiska litteraturen
om detta land, har Rittichs karta legat till grund för de flesta
följande kartografiska framställningar af Finlands språkförhållanden.
Af dessa vill jag här endast nämna prof. G. Gerlands
framställning i den etnografiska delen af Berghaus’ Physikalischer Atlas,
Gotha 1892. Här har på bladet n:o VII »Europa um 1880» det
svenska språkområdet till och med utsträckts till ett oafbrutet, bredt
band längs hela kusten från Gamla Karleby till Kotka. Några af
de obefogade ryska språköarna ha dock strukits. Det är underligt
ätt se dylika uppgifter i ett sådant standard work som Berghaus’
atlas, men man får kanske ej ha för stora pretentioner, enär man
på samma blad VII finner danskarna fullständigt utrotade ur
Nord-Sleswig, men ännu boende på Shetlandsöarna, eller de nu sedan
flera decennier fullständigt försvunna finska (votiska) krevinerna ännu
lefvande som en mäktig litauisk stam o. s. v. Gerlands
framställning har sedermera legat till grund för en mängd andra, såsom t. ex.
kartan i tidskriften Deutsche Erde II, 1903, 3 häftet, under det att
kartan i samma tidskrift I, 1902, 4 h. är en kopia efter Rittich.
Den bästa hittills publicerade språkkartan öfver Finland finner
man i Journal de la Société Finno-Ougrienne I, Helsingfors 1886.
Den är sammanställd af prof. O. Donner och ger en i det hela
riktig bild af Finlands språkförhållanden. Det lapska elementet i
Enontekis är dock väl kraftigt poängteradt, hvarjämte man måste
göra en anmärkning mot att äfven de rent svenska språkområdena
i Nyland och Österbotten äro öfverdragna med en stark röd (finsk)
schraffering. Betraktaren måste däraf få den falska uppfattningen,
att det svenska elementet äfven i dessa trakter är mycket obetydligt
och oväsentligt. Endast Åland och de svenska språköarna i Estland
äro angifna som oblandadt svenska.
I den af Sällskapet för Finlands geografi år 1899 utgifna, stora
och förträffliga atlasen öfver Finland söker man förgäfves efter en
språkkarta. Å bladet 18 finner man blott ett par föga upplysande
diagram öfver språkförhållandena i de olika länen, tagna i sin
helhet, och endast af bladet 19 »Skolor å landsbygden» kan man få
en ungefärlig föreställning om språkfördelningen, detta enär svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
