Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språken i Finland 1880—1900. Af K. B. Wiklund. (Härtill tafl. 3—5.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bidragande orsak torde äfven vara den, att barn af svensktalande
föräldrar i de bildade klasserna omfattat de fennomanska Sträfvandena
och så småningom antagit finskan till dagligt språk. Såsom särskildt
karakteristiska följder af dessa orsaker må nämnas försvinnandet af
de många svenska minoriteterna i Tavastehus’ och Uleåborgs län
och uppkomsten af finska minoriteter på Aland. ^
Man må dock ingalunda antaga, att den svensktalande
befolkningens vitalitet vore lidande. Oaktadt den stora emigrationen har
dess antal stigit till 349733 personer år 1900 (12,89 % af hela
landets folkmängd) från 294876 år 1880 (14,32 X) och i rundt tal
256 ooo år 1865 (13,89 X)« Under samma tid steg den finsktalande
befolkningen till 2 352 990 år 1900 (86,75 X) från i 756 381 år 1880
(85,29 X) och i rundt tal i 580000 år 1865 (85,72 X). På de tjugu
åren 1880-1900 ökades således den svensktalande befolkningen
med 18,6 X °cn den finsktalande med 34 X» Inga siffror stå till
buds rörande emigranternas språktillhörighet, hvarför man icke kan
göra några beräkningar rörande den roll, som emigrationen kan spela
i den stora skillnaden mellan dessa bägge tal.
Detaljerade uppgifter angående den svensktalande och
finsktalande befolkningens antal i de olika församlingarna i landet finnas
icke för något år fore 1880; först då började prästerskapet afgifva
uppgifter härom. Med ledning af uppgifterna i stiftsmatriklarna om
det språk, på hvilket gudstjänsten i hvarje församling förrättas, kan
man emellertid med någon visshet sluta sig till språkförhållandena
år 1865 (Finlands offentliga statistik 1865). De synas ha i det hela
öfverensstämt med förhållandena år 1880, dock torde den
svensktalande procenten år 1865 varit större i Esbo, Helsinge, Vichtis
och Tusby i Nylands län och Rimito, Sagu, Kustö, Pargas, Kimito,
Dragsijärd, Hvittisboijärd och Sastmola i Åbo och Björneborgs län,
kanske också i några få andra socknar.
Lapparnas antal steg till i 336 personer år 1900 från 961 år
1880 och 615 (i Utsjoki och Enare) år 1865. I Enontekis är deras
antal enligt statistiken ytterst obetydligt, men torde dock i realiteten
vara något större i följd af närheten af det svenska Karesuando
med dess lapska majoritet. De drakoniska lagbestämmelserna mot
genomflyttning af svensk-lapska nomader (med konfiskering af renar
m. m.) torde icke kunna fullständigt hindra denna, oaktadt de
finska myndigheterna med största ifver vaka öfver lagens
efter-lefnad. Från Sodankylä ha lapparna försvunnit, åtminstone ur
statistiken. Endast en liten del (huru stor?) af de finska lapparna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
