Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äril, spis och ugn. Af Axel Nilsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
AXEL NILSSON.
ingen nytta, då man här aldrig lagar mat och ej heller dess eld
har någon betydelse som belysning. Somliga af dessa bastuugnar
ha till och med grufvan så långt utvecklad, att en huf för gnist-
släckning förekommer öfver
densamma (fig. 9). Detta
tyder än ytterligare på att
de ifrågavarande eldstäderna
äro reminiscenser från en tid,
då man verkligen eldade i
grufvan. Att denna huf sedan
fått stå kvar vid bastuugnen,
beror väl äfven därpå, att den
lämnar ett skydd mot att
gnistor vid eldningen i själfva
ugnen flyga ut och förorsaka
eldsvåda. Någon gång är
hufven genombruten för att
röken skall få friare utlopp
(fig. 10).
Så länge ugnen är
uppförd af löst lagda stenar af
oregelbunden form utan
tätning i fogarna, brinner elden
någorlunda väl på grund af
det drag, som springorna
mellan stenarna möjliggöra.
Sotbildningen är dock ofta
så stark, att dessa
nästan tilltäppas,
och d.eii tjocka
röken, som
stundom hotar att
alldeles förkväfva
elden, måste till
större delen söka
sig ut vid
ugnsmynningens öfre kant, medan frisk luft tillströmmar vid den nedre.
Någon gång ser man därför ugnar af gråsten så lagda, att några
större springor eller hål lämnats öppna för röken (fig. 11). Utgöres
ugnens stomme af ett tegelhvalf, åstadkommas dragöppningar där-
Fig. i o. Bastuugn. Tuna socken, Uppland.
Teckn. af S. Ambrosiani.
Fig. ii. Bastuugn. Bredestads socken, Småland.
Efter teckn. af A. Hultgren.
Fig. 12. Bastuugn. Delsbo socken, Helsingland. Teckn. af förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
