- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 25 (1905) /
204

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äril, spis och ugn. Af Axel Nilsson.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2O4 AXEL NILSSON.

förekommer, synes detta, som ofvan är antydt, hänvisa på att dessa
ugnar med grufva utbildats i för annat ändamål afsedda hus och
först sedan blifvit upptagna i basturna. Härvid har man blott att
tänka på två af gårdens hus: stugan och kokhuset (köket), då dessa
voro de enda, som hade eldstäder. I de trakter, där dessa
bastuugnar förekomma, saknas de i stugorna, som i regeln ännu i våra
dagar uppeldas med öppna spisar, hvilka säkerligen direkt efterträdt
äriln. Tillgången på vedbränsle är alltså fortfarande någorlunda god.
Det är väl då knappast troligt, att dessa spisar skulle utträngt
rökugnen, hvars viktigaste egenskap är att spara bränsle. Ty man
skulle då komma till den slutsatsen, att vedtillgången i våra dagar
vore rikligare än förr, alltså motsatsen till hvad man bestämdt vet
vara fallet.

Återstår således köket. Detta hade med säkerhet redan vid
tiden för sagornas nedskrifvande och med sannolikhet långt
dessförinnan differentierat sig ur det egentliga boningshuset, det enda
som förut hade eldstad, för att användas vid matberedning, i allt
fall då denna skedde i större skala, såsom vid ystning, brygd,
bakning o. d. För brygden måste man torka maltet, och detta skedde
väl tidigast i samma hus. Härför var en jämn, långvarig värme af
nöden, likaså för bakning, åtminstone sedan man börjat baka
tjockare, limpformadt bröd. För båda dessa fall var en ugn af största
värde, och det är äfven sannolikt, att den tidigt kommit till
användning i kokhuset. Men för ystning o. d. måste eldstaden i
kokhuset äfven vara så inrättad, att man kunde koka öfver elden. Detta
kan ej ske vid en helt öfverbyggd ugn, men om en öppen eldpall
eller grufva finnes framför, är det möjligt. Kokhuset ägde alltså
de naturliga betingelserna för att en ugn med grufva skulle uppstå
och få användning. Att så äfven skett, styrkes däraf, att, då köket
i senare tid indrogs i stugan, dettas eldstad alltid utgöres af en
sådan ugn, ehuru den då genom sin sammanbyggnad med spisen
försetts med skorsten från gnisthufven. Om ur kokhuset eller, som
det i sagorna kallas, eldhuset differentierade sig skilda hus för de
olika ändamål, hvartill det tjänat, såsom bastur, kölnor o. d., är
det förklarligt, att i dessa hus bibehållits samma eldstadsform,
som fanns i köket, ehuru den endast till en del kunde i dem komma
till användning.

I de öfvervägande flesta svenska allmogestugor förekommer
numera en eldstad, som är sammanbyggd af en spis och en ugn med
framför liggande eldpall eller grufva. En gemensam skorsten bort-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1905/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free