Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sammankomsten den 24 april 1905. Vegadagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
farleden, det var en triumfator, som återvände hem. Vid sidan af sin
kapten och sina kamrater stod han tyst på kommandobryggan och
betraktade i aftonen det haf af ljus, som kom stränderna att försvinna, och
ingen vet hvad han tänkte i detta ögonblick; måhända föresväfvade
honom det romerska ordstäfvet: invia tenaci nulla est via, för den
oförvägne är ingen väg ofarbar.
Kl. 10 på kvällen, i dag för 25 år sedan, rasslade kettingarna för
sista gången under Vegafärden, och ankaret bet sig fast i välkänd botten,
medan kanonerna dånade från Kastellholmen. Hela slottet strålade i ljus;
namnen på alla deltagarna, ända ned till den yngste matrosen, lästes här
i fladdrande eldtungor, och öfverst flammade i hvita lågor en gigantisk
stjärna, »Vegas» symbol och på samma gång en symbol af det upplysta
beskydd, som från konungens sida, allt från den första dagen till den
sista, kommit Vegafärden till del. Under dess tecken hälsade också
konungen de hemvändande Vegamännen välkomna i fosterlandets namn.
Två år hafva förgått sedan »Vega», stadd på hvalfångarfärd,
krossades i isen och sjönk vid Grönlands nordvästra kust. Den danska
litterära expeditionen bringade oss nyligen en hälsning från detta ärorika
skepp. I de ord, hvarmed Nordenskiöld afslutar sin skildring af »Vegas»
färd, kunna vi läsa en hälsning från honom själf till hans kamrater i
dag på hans och deras högtidsdag. Han säger: "Utan deras mod och
den hängifvenhet de visat för den uppgift, som förelåg oss, skulle
nordostpassagen kanske ännu vänta på sin lösning." - "Härförarn ensam
vinner icke slaget"! - Jag vet ej hur många af besättningen som ännu
äro i lifvet. Men på »Vegas» första jubelfest gläder det oss att kunna
hälsa fyra af dem: flaggunderofficerarna vid skeppare- och styrmansstaten
R. Nilson och O. Hansson, dåvarande båtsmannen C. J. Smålänning samt
eldaren Ingelsson. Döden har under de 25 åren gjort sin skörd också
bland vetenskapsmännen och officerarna; vi minnas Stuxberg och Bove.
Prof. Kjellman är af sjukdom och kommendörkapten Brusewitz af sin
tjänst förhindrade att närvara i kväll. Våra lyckönskningar kunna vi åter
bringa professor Almquist och d:r Nordquist samt kommendör Hovgaard,
som haft den stora vänligheten att komma upp från Köpenhamn till
Vegafesten. Det är oss också en anledning till glädje och stolthet att ännu
se ibland oss deri man, som på ett så glänsande sätt förde »Vega» kring
Asien och Europa, statsrådet Palander. Till Nordenskiölds minne kan
jag slutligen icke foga några bättre ord än dem, som i ett samfund mötte
honom efter hemkomsten och som för öfrigt stå att läsa på Gustaf Adolfs
graf: Regnum dilatavit, suecos exaltavit.»
I nedanstående på engelska framförda tal vände sig därefter
ordföranden till den närvarande engelske ministern, sir RENNELL RODD, som
representerade dagens Vegamedaljör, kapten Rob. F. Scott, hvilken i
sista stund blifvit förhindrad att personligen infinna sig.
»Svenska geografiska sällskapet har i dag samlats för att fira minnet
af den största geografiska bragd, som någonsin utgått från vårt land, en
färd som haft det norra polarbäckenet till skådeplats. Men det har också
samlats för att fira den största geografiska eröfring, som någonsin blifvit
utförd vid den antarktiska kontinentens hemlighetsfulla kuster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
