Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föredrag om sina etnografiska och arkeologiska forskningar under
Chaco-Cordiller-expeditionen 1901-1902. Dessa föreligga äfven i tryck. Ehuru
endast preliminära meddelanden innehålla de mycket af intresse.
Skildringen af Chorotes gifver oss en god föreställning om de
förhållanden, under hvilka dessa indianer lefva, och om deras hyddor,
husgeråd, vapen, prydnadssaker, spel o. s. v. Allt detta meddelas på ett så
underhållande sätt, att äfven icke-fackmannen bör finna mycket nöje i
studiet af v. Rosens afhandling, isynnerhet som den är åtföljd af
reproduktioner af en mängd fotografier. Dessa gifva en utmärkt inblick i ett
primitivt indianfolks lif och äro sannolikt i det afseendet de bästa, som
någonsin publicerats från hela Sy d-Amerika.
Om indianernas religiösa föreställningar o. d. få vi ej veta mycket,,
men detta anser jag nästan vara en fördel, ty för att på det området fa
säkra fakta är det nödvändigt att lefva länge med vildarna.
Bra hade varit, om ett så utförligt ordförråd samlats af Chorotes språk,
att man kunnat afgöra, med hvilka stammar i Chaco .dessa indianer närmast
äro besläktade. Man bör emellertid ej begära för mycket, v. Rosen kunde
ej hinna med allt under den jämförelsevis korta tid, som stod honom till
buds för att göra samlingar från och studier öfver Chorotes-indianerna,
Den arkeologiska afhandlingen innehåller också mycket nytt såväl
från Puna de Jujuy i norra Argentina som från den af v. Rosen
nyupptäckta lokaltypen af andinsk fjällkultur från Tarijadalen. Han har där
samlat så väl, att det ej synes vara mycket fransmannen Mortillet,
hvilken senare besökte Tarijadalen, lyckats erhålla, som v. Rosen ej redan
har. Välbetänkt af v. R. var att framlägga dessa sina upptäckter inför
en sådan församling som amerikanistkongressen, då fransmännen ej
alltid bruka citera sina föregångare.
v. Rosens slutsats, att Puna de Jujuy fordom haft en mycket talrik
befolkning, är nog förhastad, då det är troligt, att många af ruinerna
härstamma från olika tider. De många terrasserna vid Casabindo ha
antagligen aldrig odlats samtidigt, ty här såsom hos de nu lefvande Quichua
och Aymara hafva nog stora vidder af åkrarna regelbundet fått ligga i trade.
Af särskildt intresse är fyndet af ett kohorn och en järnknif i en graf i
Casabindo, hvarigenom erhålles en god tidsbestämning för en hel del
föremål och bevisas, att indianerna där långt efter konquistan fortsatt att
begrafva sina döda på samma sätt som förut. Enligt v. Rosens åsikt har
förbindelse funnits mellan chaco- och fjällindianerna, enär han funnit
valnötter i grafvar i Puna de Jujuy. Mycket egendomliga äro de yxor, han
antager hafva användts till att skala kakteer och hvilka erbjuda desto större
intresse som han lyckats visa, huru de varit skaftade. Den afbildning, som
lämnats af en sådan, hade dock förtjänat en bättre plats än baksidan af
permen.
Efterlängtad af många, däribland undertecknad, är den slutliga
publikationen, hvilken lar vara nästan tryckfärdig. När den utkommit, torde
jag få tillfälle att mera utförligt referera dessa v. Rosens viktiga
forskningar. E. N-D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
