- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 25 (1905) /
344

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

344 NOTISER.

med fartygets reling och säkert 15 à 20 meter djup; den var obruten,
utan skrufgärden. Vid 78° 16’ n. lat. kunde vi ej framtränga längre
norrut, hvarföre vi styrde mot öster, och när vi voro vid 78° 13’ n. lat.
och 14° 38’ v. long., angaf lodet ett djup af endast 58 meter.
Mellan denna punkt och kusten hade vi haft ända till 470 meters djup,
som gradvis aftog utåt. Vi voro insvepta i en svår tjocka, och då isen
nu började sätta samman, ansågo vid det rådligast att draga oss
tillbaka mot det öppna vattnet i närheten af kusten. Ej långt från
58-metersdjupet sågo vi en hvalross. Ligger det ej nära till hands att
antaga, att en ö ligger någonstädes i grannskapet, ty hvalross gar ju icke långt
från land, och vi voro nu omkring 70 mil från kusten? Tyvärr voro vi
nu nödsakade att vända mot söder, ty vi ville under inga förhållanden
riskera en öfvervintring. På vägen söderut ämnade vi anlöpa
Shannon-ön för att efterse amerikanarnas där nedlagda depå, men kunde ej
komma in till ön, emedan packisen låg tätt uppe mot land1. Detsamma
var fallet vid Hold with Hope och Liverpoolkusten, hvilka vi förgäfves
försökte angöra för att om möjligt erhålla ett par myskoxar.

Under hela resan har den mest intensiva tjocka varit rådande, men
den har legat mycket lågt, medan det varit jämförelsevis klart i zenit,
hvarför jag med hjälp af artificiell horisont lyckats astronomiskt
bestämma de flesta af våra observationspunkter. Hvad jaktbytet angår,
hafva vi erhållit 14 björnar, 2 lefvande björnungar, 2 hvalrossar samt
salar af olika slag. Narhvalar sågos i mängd, men vi lyckades icke
få någon.

Detta är i största korthet resans förlopp, och som däraf framgår
har den varit i högsta grad intressant. Mycket finnes ju här uppe att
göra, mera än hvad som kan medhinnas på en sommar, och vårt
arbete är blott att anse som en rekognoscering.

Af löjtnant Bergendahls intressanta skildring är det först lödningarna
vid »Svenska djupet», som tilldraga sig uppmärksamheten, ty ehuru det
icke fanns någon anledning att betvifla det resultat som vanns af 1898
års expedition, d. v. s. att det under »Sofia»-expeditionen 1868 antagna
stora djupet därstädes icke existerar, är det ju alltid af vikt, att detta
resultat blifvit ytterligare bekräftadt.

Af större allmänt intresse äro dock de geografiska upptäckterna
norr om Shannonön. Isförhållandena därstädes synas varit i hög grad
afvikande från de där vanligen rådande, då de tillåtit ett så långt
framträngande norrut. »Germania» kom den 14 augusti 1869 till 75° 30,5’
n. lat. strax nordost om Shannonön, men lyckades den 27 juli följande
år på samma ställe ej nå fullt så långt, endast till 75° 29’. Det är nog
möjligt, att någon skottsk hvalfångare har varit något nordligare, men
skillnaden kan ej ha varit stor, och det är därför i hög grad öfver-

1 Ön besöktes emellertid förut under sommaren af en amerikansk expedition.

A. G. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1905/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free