Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skelettfynd i jämtländska grafvar från den yngre järnåldern. Af Carl M. Fürst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKELETTFYND I JÄMTLAND FRÅN DEN YNGRE JÄRNÅLDERN. 399
för litet emot hvad det borde vara. Men graffälten därstädes äro,
såsom Kjellmark och hans kartor angifva, stora, och de ej ännu
undersökta grafvarna många. Från dem, som underkastats
sakkunnig granskning, föreligga emellertid fynd af den art, att de i
hög grad locka till fortsatta utgräfningar med ganska säkert hopp
om såväl antropologiskt som arkeologiskt värderika förvärf. Här
finnes vår nordligaste fyndort för kranier från den yngre järnåldern,
en intressant tid, då förhistoria öfvergår i historia och
tidsbestämningen för etnografika eller skelett kan ske med ganska stor
noggrannhet. Förutsättningarna för resultatrika undersökningar af
det antropologiska material, som här kan finnas, äro sålunda ej
ringa och i alla händelser bör det, som blir samladt, locka till
bearbetning.
Hvad jag här sagt om de jämtländska graffälten gäller äfven
i mångt och mycket sådana fornminnen i andra af våra landskap.
Från den yngre järnåldern finnas graffält, där man funnit skelett i hvarje
graf som undersökts. Naturligtvis bör det för antropologerna vara
af särskildt stor betydelse att genom systematiska gräfningar af detta
slag erhålla ett ökadt material för utrönande, om möjligt, af de
antropologiska karaktärerna hos det folk, från hvilket vi härstamma.
En af de stora uppgifterna för » Anthropologia suecica» var just
att locka till mera ingående studier af de olika landskapens befolkningar.
Härvid är det, såsom ej minst en del af Arbos arbeten visa, af
största intresse att erhålla kranie- och skelettmaterial från olika tider
inom samma trakter, där forskningar anställas beträffande den nu
lefvande befolkningen. Men vi behöfva för jämförelsens skull ej blott
forntidsskelett utan äfven skelett från medeltiden in i dess senaste
skeden och t. o. m. ännu längre fram i tiden. Hvad vi af detta
slag hittills hafva att uppvisa i våra museer är nämligen allt för
litet ernot hvad det kunde och hvad det borde vara.
Till sist må här sammanställas några slutsatser, som af
skelettdelarna kunna dragas rörande de olika individer, som de tillhört.
ML Man af medellängd (ungefär 171 cm.), dolikocefal
huf-vudform (index 73), med bred men låg, sluttande panna, kraftiga
ögonbrynsbågar, ganska hög, kölfor mad hjässa, stor nackknöl, långt
ansikte (leptoprosop), ortognat (ansiktsvinkel 88,5°), med ganska
kraftiga käkar, markerad haka, slitna tänder, nordisk-germansk
skalletyp, ej synnerligen kraftig extremitetsbyggnad; ålder, 30-50 år.
Ymer, icof. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
