27 (Ymer / Årgång 26 (1906))

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk kjökkenmödding. - Ett bidrag till de postglaciala nivåförändringarnas historia, af Otto Frödin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Köpenhamns frihamn [1] jämte lämningar af icke blott fur utan äfven
ek, som nu börjat invandra. [2] Torfven var öfverlagrad af sand och
grus, afsatt af hafvet vid den nu inträdande landsänkningen,
litorinasänkningen.

Äldre än dennas maximum äro de rått tillhuggna flintredskap,
som dr. K. Kjellmark påträffat inlagrade i undre delen af
Litorinahafvets högsta strandvall, Järavallen, vid Limhamn. [3]

Vid tiden omkring själfva litorinasänkningens maximum, då
eken bildade skog och årstemperaturen var c. 2° C. varmare än nu,
afsattes de äldre danska kjökkenmöddingarna och med dem
samtidiga kulturlager från den äldre stenåldern i Danmark och södra
Sverige; att så är förhållandet, har framgått af undersökningar af
Joh. Petersen, [4] G. De Geer, [5] A. G. Nathorst, [6] Gunnar
Andersson, [7] K. Kjellmark, [8] Sophus Müller m. fl. [9] forskare. Det har visat
sig, att dessa boplatser vanligen legat omedelbart invid den
dåvarande stranden, ja, ofta blifvit öfverspolade af vågorna vid
högvatten. Och då landets stigning till dess nuvarande höjd varit större i
Skandinaviens centrala delar än i de periferiska, så att
litorinagränsen, Litorinahafvets högsta nivå, nu ligger på desto större höjd
öfver stranden, ju mer man aflägsnar sig mot norr från de danska
öarna och Skåne, träffas också denna tids boplatser numera på
betydligt olika nivåer öfver hafvet. Särdeles belysande i detta hänseende
äro förhållandena på vår västkust. Medan boplatsen vid soldattorpet

[1] Sarauw, anf. arb. sid. 286 f.
[2] Till samma tid höra möjligen de fynd, man gjort på hafsbottnen utanför Limhamn.
Se Knut Kjellmark, En stenåldersboplats i Järavallen vid Limhamn. Antiquarisk
tidskrift 17 : 3, sid. 4.

Det af N. G. Bruzelius i Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och
beskrifning 1871, sid. 50 ff., omtalade fyndet af en flintyxa och en flintdolk, funna under den
submarina torfven i Ystads hamn, är vida yngre. De båda föremålen tillhöra den yngre
stenålderns senare del och måste således hafva befunnit sig i sekundärt läge.
Detsamma är då antagligen också förhållandet med den samtidigt påträffade flintspånen.
[3] Kjellmark, anf. arb. sid. 127 ff. — Ymer 1904, sid. 196 f.
[4] Om de skalbærende molluskers udbredningsforhold i de danske have indenfor
Skagen. Kjøbenhavn 1888.
[5] Om Skandinaviens nivåförändringar, Geologiska Föreningens Förhandlingar, bd 12
(1890). — Om Skandinaviens geografiska utveckling efter istiden. Stockholm 1896.
[6] Sveriges geologi. Stockholm 1894.
[7] Svenska växtvärldens historia. Stockholm 1896.
[8] Anf. arb. — Jfr. Ymer 1904, sid. 187 ff.
[9] A. P. Madsen, Sophus Müller, Carl Neergaard, C. G. Joh. Petersen, E. Rostrup,
K. J. V. Steenstrup, Herluf Winge, Affaldsdynger fra Stenalderen i Danmark.
Kjøbenhavn 19 o. (Ref. af O. Almgren i Ymer 1902, sid. 56 ff).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ymer/1906/0027.html

		Ymer / Årgång 26 (1906) / 27 (1882) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|