Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En svensk kjökkenmödding. - Ett bidrag till de postglaciala nivåförändringarnas historia, af Otto Frödin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gullrum[1] i Näs s:n och Hemmor[2] i Närs s:n, Gottland; Åloppe i
Nysätra s:n, Mjölkbo i Österunda s:n och Torslunda i Tierps s:n,
Uppland.[3] Att döma af deras arkeologiska karaktär, synas de
representera en gemensam kultur och i hufvudsak tillhöra en och
samma tid, döstiden och förra delen af gånggriftstiden eller kanske
snarare öfvergången mellan dessa båda perioder.
Läget i förhållande till den nuvarande stranden framgår af
följande tabell:
| Dåvarande
strandlinjens
höjd. | Litorina-
gränsen. | % af L. G. |
| Boplatserna i Torhamns s:n | c. 5 m. | c. 8,5 m.[4] | c. 59 |
| Boplatsen vid Gullrum | c. 11,5 m. | c. 15 m.[5] | c. 77 |
| Boplatsen vid Hemmor | c. 11,5 m. | c. 15 m.[6] | c. 77 |
| Boplatsen vid Åloppe | c. 35 m. | c. 75 m.[7] | c. 47 |
| Boplatsen vid Mjölkbo | c. 35 m. | c. 75 m.[8] | c. 47 |
| Boplatsen vid Torslunda | c. 35 m. | c. 75 m.[9] | c. 47 |
Häraf synes, att skillnaden mellan de uppländska och de
gottländska boplatsernas %-siffror är rätt afsevärd, medan åter de
blekingska intaga en mellanställning. Man bör emellertid ihågkomma, dels
att den arkeologiska tidsbestämningen är rätt grof och att
boplatserna ingalunda behöfva vara fullkomligt samtidiga, dels att den
postglaciala gränsen på de olika punkterna ej är med full säkerhet fixerad,
och dels att landhöjningen ej nödvändigt måste antagas ha försiggått
likformigt på Gottland och i Uppland[10]. I alla händelser synes
[1] Hans Hansson, En stenåldersboplats på Gotland, Svenska fornminnesföreningens
tidskrift, band 10, sid. l ff. — Jfr Kjellmark, Ymer 1904, sid. 216.
[2] Kjellmark, Ymer 1904, sid. 216.
[3] Rörande de uppländska boplatserna finnes ännu ingen utförligare redogörelse i
tryck. Smärre meddelanden föreligga af R. Sernander, Geologiska föreningens
förhandlingar 1901, sid. 468 ff.; B. Salin, Upland, skrift utgifven af Kgl. humanistiska
Vetensk. Samfundet i Uppsala, del I, (1901), sid. 226; K. Kjellmark, Ymer 1904, sid.
217; O. Almgren, Ymer 1905, sid. 461 ff.
[4] Enligt Holst är L. G. i nordöstra Blekinge c. 10 m. Boplatserna ligga på den
längst mot SO utskjutande spetsen af landskapet, där Brøgger sätter L. G. till c. 8,5 m.
[5] Enligt Munthe.
[6] Enligt Munthe.
[7] Enligt De Geer.
[8] Enligt De Geer.
[9] Enligt De Geer.
[10] Vid boplatsen vid Gullrum har Gunnar Andersson (Ymer 1905, sid. 544 f.)
först på 19 m. höjd ö. h. iakttagit ett vallsystem, som kunde antagas markera den högsta postglaciala gränsen; %-siffran blir i så fall c. 61, hvarigenom de gottländska
lokalernas särställning skulle bortfalla. — Den af Gunnar Andersson upptäckta boplatsen
på Hven (Ymer 1902, sid. 96 ff., o. 1905, sid. 544 f. — Kjellmark, Ymer 1904, sid.
199 f.) är för litet undersökt, för att någon vikt skulle kunna läggas vid dess
exceptionella läge, vid själfva litorinagränsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1906/0032.html
