41 (Ymer / Årgång 26 (1906))

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friedrich Ratzel och hans antropogeografiska lärobyggnad, af Karl Ahlenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som på förhand de idéer, han sedan sökt genomföra i sina
antropogeografiska verk. Det politiska, ekonomiska och andliga lifvets
företeelser belysas från geografiska synpunkter och
förutsättningar. Särskildt ställas dessa företeelser i samband med sådana
geografiska problem som behandla läge, periferi och rum. Redan
här framträder alltså en hel serie af de ledande tankar, som
sedermera framlades i första delen af Ratzels »Anthropogeographie»,
hvilket arbete likaledes tillhör hans verksamhetstid i München; det
utkom nämligen 1882.

Två år förut hade Ratzel afböjt att tillträda den efter Oscar
Peschel lediga geografiska lärostolen vid Leipzigs universitet.
Denna gafs i stället åt en annan storhet på det geografiska
området, äfven han nyligen afliden, frih. Ferdinand von Richthofen.
Men när denne 1886 kallades till Berlin och Leipzigerprofessuren
sålunda ånyo blef ledig, kallades Ratzel för andra gången till
nämnda plats. Det var utan tvifvel hans »Anthropogeographie»
(I), som nu föranledde den bekante nationalekonomen Roscher att
ifrigt rekommendera Ratzel till Leipzig. Denna gång mottog
Ratzel också kallelsen, och i Leipzig verkade han sedan de sista 18
åren af sitt lif eller till sin död 1904. Det är en i sitt slag
storartad vetenskaplig skriftställare- och lärareverksamhet, som under
denna tid utvecklas från Ratzels sida. Ett par dussin större
själfständiga arbeten och en talrik mängd af tidskriftsuppsatser eller
mindre framställningar vittna härom.

Ratzels namn som forskare och geograf är egentligen knutet
vid hans storartade antropogeografiska lärobyggnad.
Genom den har han vunnit sin största och mesta berömmelse. Men
det må på förhand sägas, att det visserligen icke är någon lätt
sak att studera Ratzels verk. Det är ingen nöjeslitteratur, som
omedelbart eggar eller lockar till fortsatt studium. Han har ett
tungt, filosofiskt språk, oftast mättadt af egendomligt invecklade
vändningar och uttryckssätt. Han använder också mycket ofta en
säregen terminologi. Men gör man sig mödan att på allvar
intränga i hans tankebyggnad, och sträfvar man att något djupare
sätta sig in i hans synpunkter, termer och system, skall man snart
finna en idéernas rikedom, en uppslagens väckelse, en tankarnas
originella ursprunglighet — förutom en ofantlig beläsenhet på

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ymer/1906/0041.html

		Ymer / Årgång 26 (1906) / 41 (1882) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|